DIY - Höga golvsocklar
Om ni hade frågat mig för 5 år sedan, om jag ville måla grönt hemma så hade jag antagligen fnissat och sagt att det kommer aaaaldrig att ske hemma hos mig! Men är det något man lär sig när man blir äldre och mer vis, så är det att uttrycket " man ska aldrig säga aldrig" faktiskt inte bara är en klyscha! Nu har jag inte bara gröna väggar, grön fåtölj, grönt skåp utan nu även gröna golsocklar, höga sådana!
...som vi gjort själva! Att vi älskar DIY är ju ingen nyhet! Och dessa var inte svåra att få till!
Ja, vi jobbar gärna i trånga utrymmen och i dåligt ljus, haha. Eller så är det bara så att de flesta projekt görs när barnen lagt sig och att vi inte orkar möblera om bara för att sätta upp "några fjuttiga lister"...Pffff, tji fick vi när vi skulle fäktas för att ta oss in och ut med en list på 3m 40 cm, när det skulle sågas och måttas in. Jaja, allt ska inte vara enkelt i livet.
Vi har alltså satt en hög golvlist (våran är 145mm) längst med golvet och lite högre upp en bröstlist, sen målade jag alltihop! lister samt utrymmet emellan dem förvandlades gröna!
Jag gillar kontrasten av de kalkmatta gröna väggarna mot den högblanka sockeln. Mycket gör så lite, visst?
DIY - Vimpel med fåglar (inkl. mall)
Jag fick syn på en liknande fågel-vimpel i tidningen Lantliv. Likt alltid så funderar jag på att...
"visst borde väl det där borde gå att få till själv?"
Så jag började måla fåglar och vingar på fri hand på ett A4, klippte, klistrade och vips! så flög de på ett stycke natursnöre i vardagsrummet!
Jag la ut på en story på instagram att jag satt och pysslade och många frågade om fågelvimpeln via DM, så jag lovade ett inlägg på bloggen, med beskrivning och en mall!
Så jag har gjort en mall på datorn, att spara ner (högerklicka, spara bild), skriva ut och börja pyssla!
Tagga mig gärna på instagram (@villagrabo) om ni gör en fågel-vimpel! Skulle vara så roligt att se era!
Ha en fortsatt fin helg! ♥
Kvalité tar sin tid
Textilslöjdsfröken finns allt kvar inom mig! Projekten på den fronten tar dock lite längre tid nu, än när man stod vid ett klippbord och med tyger uppöver öronen varje dag. Men så scrollar man igenom pinterest, blir inspirerad till tusen och får ett fnatt emellanåt.
Denna lilla syltburksduk (?) tog mig 3-4 månader att färdigställa. När jag väl borderat färdigt jordgubben, klippt till tyget och sytt dit spetskanten så letade jag fram en gammal glasburk (ett gammalt Wood Wick-doftljus) som jag knöt fast den på. Längst tid tog nog att gå från färdigt broderi till att faktiskt få den monterad på en glasburk. Men vet ni vad? Kvalité tar tid! Och med femtioelva andra projekt igång samtidigt tar det lite extra lång tid! Vad vi ska fylla burken med återstår och se, men att den fyller sin funktion som en extra liten personlig detalj i vårt lantkök är givet.
Är det något jag måste ha för att känna mig tillfreds i livet så är det projekt. Små "to-dos" på listan, allra helst flera per dag. Fast så är det ju med en viss balans, som inte alltid är lätt att hitta, bland vardagspussel och kreativ hjärna.
Just nu får jag vara kreativ både på jobbet (mitt företag) och i plugget (Förpackningsdesign) så de små to-dosen på min egna lista utöver detta blir desto mindre, kanske inte färre, men mindre i storlek, eller med längre tidsplanering. Men skapa, det måste jag, för att inte klättra på väggarna. Är ni likadana? Eller är jag bara rent av en tvättäkta design/kreativitetstoka?
Att anlägga en stenentré & väthusuppdatering no.2
Så var det dags att få ordning på entrén! Vi hade ju ett gäng gatsten hemma, så jag tänkte visa hur vi gjort för att få till en liten dörrmatta i sten, eller såkallad stenentré!
Det är första gången vi någonsin gör detta så om det är "det rätta sättet", ni vet enligt regelbok och certifikat, nä antagligen inte, men det blev toppenbra!
Så här kommer våran lilla guide:
Först grävde vi ur halvmånen ur gräsmattan, den form vi önskade ha på entrén. Vi grävde gropen snäppet djupare än marken runt om, för att sedan fylla på med lite grövre sandmaterial.
Sen började pusslandet! Det grova sandunderlaget gjorde det möjligt att flytta runt och borra ner stenarna lite, för att få de på plats och för att få ungefärlig samma höjd på de.
När vi var nöjda med stenpusslet så fyllde vi på med ytterligare lite grövre sand, för att få lite stadga kring stenarna. Men fyllde inte upp springorna helt...
...för sen var det dags för lite mer finkornig sand som lättare tränger ner i varje liten springa och får stenarna att ligga still. Vi lät ett lager av överflödig sand ligga över natten, så kom det lite regn på som gjorde att det trängde
ner ytterligare (regnar det inte så kan man själv vattna lite på).
Så drog vi en sista svängom med kvasten över stenarna, för att få ner det allra sista i springorna. Voliá! Vår alldeles egna hemmapusslade stenentré!
Så har vi även blivit med dörr! En gammal och tjusig liten skatt vi fyndade för ynka kronor. Jag älskart.
Kommer ju bli urtjusigt detta! Tänk vad lite virke, handkraft och färg kommer göra detta till en braksuccé, det är iallafall vad jag ser framför mig. Och vi brukar ju vara ett himlans bra team när vi går mot samma mål, jag och min byggherre
aka man.
På stora byggen brukar man slå upp baracker till byggarbetarna, här har vi istället dragit fram vår fikabänk som vi vanligtvis har i skogen här hemma. Men nu får den agera byggbänk, för både små åskådare (2åringen & 5åringen som vill vara med på alla
påhitt här hemma), fikapausbänk, tid för-snabb-skiss-när-vi-försöker-förklara-vad-vi-tänker-för-vinkel-hit-och-dit-bänk samt såga-till-en-bit-bänken.
Fortsättning följer....
Våga-vägra-bajs-frukost!
Med hjälp av lite reglar, hönsnät och rödfärg ska nog vi också få lite jordgubbar i år...
Det ser inte ut att vara mycket för världen, vårt lilla trädgårdsland mej oj vilken ren och skär livsglädje det är att få traska barfota ner en sommarmorgon och plocka med ett gäng jordgubbar till frukostflingorna.
Katterna har dessvärre fått nyss om att det var ett bekvämt utedass, eller rättarte sagt hade. I helgen byggde vi två odlingsburar, för att skydda de små plantorna. Våga-vägra-bajs-frukost!
Nu har jag även planterat ut våra gurkplantor i lilla växthuset. Får hoppas att järnnätterna är förbi nu, så vi även kan få hemmaodlad gurka till taco-fredagarna i sommar.
I mitt inspirationsflöde (på pinterest) just nu kryllar det av olika varianter av kanter på trädgårdsland och rabatter. Våran kant har börjat ge vika efter en och annan krock med gräsklippare, kubbpinne, fotboll, både små och stor-fötter, ja en hel del på dessa 5 år den har agerat trädgårdslands-mur. Jack är dessutom lite inne på att vi ska bygga ut vårt lilla land lite, så vi får väl se vad det slutar med, lite uppfräshning är det nog i behov av iallafall.
Småfolket favoritplats sommartid. Förstår de verkligen till fullo. Världens sötaste minihus, en egen glasskiosk och denna utsikt. Minelle dukar upp det där gröna lillbordet med fika flera gånger per dag och Milton håller glasskiosken öppen vid de soliga dagarna. Dreamteam.
Och se där! Rosorna är planterade vid vår nybyggda spaljé! Pappan i huset tog med familjen på en liten överaskningstripp i fredags och vi kom bl.a. hem 2 röda rosor rikare, ellers snart röda iallafall.
Kan vi nu hoppas på att vi tittar tillbaka på just denna bild i slutet av augusti någongång och säger "wow! titta vad små rosplantorna var när vi planterade de i början av Juni, tänk vad de växt sig frodiga under sommaren". Jajajmen, låt oss hoppas på en fin sommar.
100% känsla 0% tumstock
Så sitter den där och väntar på att bäddas in av rosor. Spaljén som vi klurat på i snart 3 år (då vi byggde soldäcket). Eller från början var det tänkt ett räcke, sen tänkte vi om, något som skulle ha både funktion och samtidigt boa in fikahörnet
av soldäcket litegrann. Ja men rosor såklart, vad annars?
Vi har samlat stenar från gården, från både slänt och skog. Barnen har konkat de med, de stenar som inte är tunga nog att man riskerar att bli av med en tå om man skulle råka tappa de. Så nu är det lilla katt-smitar-hålet under soldäcket igentäppt med
stenar, samt rabatt redo för rosor. Well done, Team Gråbo!
Så blev det ju lite virke till övers, så jag & Milton byggde oss ett växtstöd. 100% ögonmått och 0% tumstock, och visst blev den väl fin! Duger gott att hålla upp hakan på den rosa lilla rosen som blommar om några veckor.
Här har den lite väl lång lugg, gräsmattan. I skrivande stund är den faktiskt alldeles nytrimmad och klippt. Får nog ta med mig kameran ut på kvällens trädgårdsrunda med vattkannan.
Här näst blir det att bygga lock till pallkragarna. Katterna är tydligen otåliga och vill åt jordgubbarna innan de ens mognat.
OH DEER!
"Vad är det för förbaskad låda som ligger mitt i vägen i kattvinden?" Svor jag när jag var på jakt efter dynorna till trädgårdsmöblerna. Kastade ut lådan på golvet och det blev konfetti i form av broderitrådar i alla färger!
Där och då återupptog jag ett av mina allra pilligaste och roligast tant-intressen, broderi.
Det fick bli ett rådjur. Bara för att de är så himla fina. Så är det ju alltid svårt med bilder, att ge den där rättvisan. Jag har använt olika nyanser av brunt och beige för att få till både fläckar och skuggningar, men på vissa bilder ser den nästan
skabbsmittad ut.
...vilket den naturligtvis inte är, min fläckiga lilla Bambi. Ja, jag borde (efter att ha jobbat 2 år som textilslöjdlärare) veta att jag ska använda spännbåge för att slippa skrynkligt slutresultat, men till mitt försvar så låg den i en annan låda, antagligen
mitt i vägen, i en av våra andra vindsgarderober.
Det är ju lustigt när man sitter med något väldigt länge, och väldigt nära. Tillslut tycker man att näää, det här blir väl inte alls bra. Den ser väl nästan ut som en ledsen hund? Men så kom Milton och kröp upp och sa "Åh mamma, har du gjort ett
rårur"? Tack älskade lilla vän. Den lilla bekräftelsen behövde jag precis just nu! ♡
Klickade hem små söta metallhörn från en hobbybutik, blev ju en väldigt söt detalj. Nu ska jag påbörja nästa. Är det något som gör en avslappnad så är det just detta. Pillergöra är meditation.
The Zoo
Gosedjur, alla föräldrars stora fasa... eller? Hur många gosedjur kan ett barn äga egentligen!? Och om man då har två barn dessutom! Haha. Många gosedjur blir det iallafall och just därför tog jag tag i saken och snickrade ihop ett eget "zoo"
till alla djuren, som jag placerade på barnens gemensamma lekrum. Här är bara en femtedel av alla mjuka vänner.
Det är endast en sak som återstår av bygget och det är just texten "ZOO". Jag har beställt bokstäver som jag tänkt att fästa stående, på kanten längst upp. Sen är jag nöjd. Alla djuren på sin plats.
Milton blev väldigt förtjust i mammas hemmabyggda "finka" då han är väldigt inne på det här med polis och fånga tjuvar just nu. Så Zoot funkar ju precis lika bra även som fängelse!
DIY - Camerastrap / kamerarem
Min kamera är min handväska, den är med mig överallt. Därför vore det ju kul om den var lite mer personlig och snygg, så jag skapade mig ett eget kameraband. Av "skräp" jag ändå hade liggande hemma.
Det flätade bandet är ett gammalt skärp som jag sprättade bort spännet på. De två karbinhakarna är från en gammal väska. Jag klippte till två läderbitar (som jag också hade hemma) virade kring karbinhakarna och limmade fast ändarna av skärpet
i läderbitarna. Ska försöka att även nita fast ändarna, så det känns extra säkert att bära runt kameran på axeln, även fast jag vågar tro att superlimmet klarar mycket.
Glass i mars med hopp om våren
Kolla kontrasterna hörni. Jag satt på ett snötäckt soldäck och läste om glassar och lekstugebygge. Lagomt somrigt. Men idag kändes det iallafall som att vi tog ett stort kliv i rätt riktning, solen värmde, taken droppade och fåglarna kvittrade.
"Vad är det som låter?" Frågade Milton när han hoppade ur bilen när jag skulle lämna honom på förskolan imorse. Vad menar du? Barnen?
"Nej kvitt kvitt, hör du det mamma?"
Pippifåglarnas vårsång.
Milton är en sann glassälskare. De som känner honom vet att det finns ingen som kan njuta av en chokladglass som honom, han hamnar liksom i en egen värld från det att han får glasspinnen i handen tills det att glassen är helt slut.
Så fann jag en sån fin DIY-beskrivning av en glasskiosk i en av tidningarna farmor var förbi med igår, kände att jag bara måste göra en sån till vår Millpill, jag satte fart med glassarna på en gång.
Milton har varit med och valt smaker, först skulle alla vara orange (hans favoritfärg) tills han kom på att han faktiskt skulle "sälja" några i kiosken, då gick det ju faktiskt att ha lite päron, jordgubb och citronsmak också.
Hur gulligt? Milton säljer glass till oss varje dag här hemma, ska bli så kul att kunna ge honom olika varianter att bjuda på. Minelles favorit är "grötglassen", får försöka sy ihop en sån också.
En citron/päron pinne på g. Resultatet kommer längre fram, även grötglassen, jag lovar!
Ny generation, nya minnen
Okej, det ni ser mina vänner, det är en stor (STOOR) del av min barndom. Mitt startskott till den kreativa livsstilen jag har idag. Dockskåpet som min morfar byggde till mig och som min mormor tapetserade, sydde gardiner till mm.
Som jag har lekt i detta skåp och själv skapat minityrer till. Hade inte familjen dockhus en TV så skapade jag en av en bit kartong eller träbit, eller sydde de en fin hallmatta. Jag klippte ut bilder från tidningar och limmade på färgade
pappersbitar för att de skulle få tavlor i hemmet.
Det finns så mycket hemmagjort i detta huset, precis som i vårt stora hem, Villa Gråbo. Kanske inga TV apparater i kartong men en och annan hemmagjord tavla kan man allt hitta.
Det är ett riktigt hantverk och jag har tänkt visa insidan i ett annat inlägg. Det har känts heligt och förbjudet att förändra det, jag har varit rädd att det ska sudda minnen genom att förändra det. Men nu är det
faktiskt dags! Huset har fått ta plats på Minelles rum och nu vill jag tapetsera om och piffa till. Ny generation och dags att skapa nya minnen!
Milton gillar det redan så mycket. Vi hade det stående på matsalsbordet före jul, för att jag målade om fasaden på det och Milton hämtade sin lego-batman, lego-spiderman och möblerade så fint till dem.
Bemärkelsedagar, icke att glömma!
Vad lustigt det är... vissa födelsedagar sitter som gjutet i minnet. Många gamla klasskompisars födelsedagdatum sitter kvar än, "födelsedagsplanchen" som satt i klassrummet har liksom nätat sig fast. Däremot, en del av mina närmsta släktingar bemärkelsedagar kan jag fortfarande vara osäker på... va det 25 eller den 26? (Kanske är det på äldre dagar minnet har börjat svika mig?...)
Därför är denna lilla fiffiga idén i min bullet journal perfekt. En tårta för varje månad och där kan man skriva upp de födelsedagar man inte får glömma!
Denna bok har blivit som en överlevnadsbibel för mig, haha! Fyller den med så mycket idéer, information speciellt viktiga saker jag inte får glömma . Har ni någon bullet journal? Eller använder ni någon almanacka för att inte glömma viktiga saker? Låt mig få veta era trix (Mvh, vimsig småbarnsmamma! :)
Dotted dairy
Ni som kikar in här ofta kanske minns den ljuviga höstdagen som jag & Minelle tillbringade på soldäcket här hemma. Då hade jag precis fått hem min bullet journal som jag satt och pysslade med i de sista värmande solstrålarna, så jag tänkte visa er lite vad jag har för kluddelikludd i min, just nu.
En bullet journal är alltså som ett anteckningsblock, fast med små små prickar, för att kunna måla jämt och rakt men utan att prickarna ska störa (som rutigt eller randigt papper gör). Man skapar sin egna kalender eller gör egna listor, eller bara kluddar något kul. Jag har på detta uppslag gjort en månadsplan med viktiga datum & to do-listor. Man kan ju t.ex göra träningsschema, eller veckouppslag också.
Man kan även klistra dit lite klistermärken eller dekortejp som jag har gjort, för att göra det hela lite festligare!
Pennan jag använder är en bläckpenna som dessutom går att sudda, hur bra? Slipper man nojja sig för att råka måla fel.
Här är renoveringsplanerna, stora som små. Jag älskar ju att göra listor och planera så detta pyssel är ju som terapi för mig, att bara få kludda av sig allt möjligt. Känslan att bara få dkriva ner en idé som kommer upp eller skissa på ett framtida projekt.
Här har jag målat 12 olika former, en till varje månd 2019. Tanken är att jag ska skriva ner små höjdpunkter från varje månad, även det stort som smått. Även det minsta lilla minnet kan bli guldvärt en dag ♥
Fredagsfikan fixad!
De som känner mig vet att jag är en riktig pillfia som älskar att pyssla. Och detta var verkligen något som passade mig i smaken, virka minibakelser!
Just virkning har jag faktiskt inte grottat in mig så mycket i tidigare, men nu var det dags. Jag blir otålig när jag får en allt för svår utmaning, så jag repade upp starten säkert 20 gånger innan jag fick in rätta tekniken. Och känslan när man lyckas och faktiskt börjar fatta vad man håller på med är värt varenda upprepade maska.
Så det blev en liten bakelse till Milles minikök. Nästa godsak på shemat blir en våffla!
Mönster från boken "virka amigurumi: söta små glädjespridare"
GOLDEN FRAME +
Jag har spraymålat den tidigare vita ramen från IKEA i en fin guldig nyans. Resultatet blev så mycket bättre, mindre plastigt utseende.
Nu matchar den de tre ljusstakarna i mässing som jag fått efter min mormor, de står också på skrivbordet.
Jag har klätt den med linnetyg & stoppning för att kunna använda den som omslagstavla.
Flying beauty
Igår kväll fick jag lite tid över för att sätta mig vid symaskinen en stund (terapi för själen!). Bestämde mig för att skapa en luftballong. Jag vet inte vad det är med de men jag älskar dem! Så charmiga & fina! Så här vart resultatet på mig egna luftballong.
En liten vimpel i filttyg & rosetter i fästena såklart!
Korgen är virkad och själva "tyngderna" är små vaddbitar (stoppning) som jag lindat in i spetstyg.
Så rolig att göra, ska köpa mig lite nytt tyg & göra en till Miltons rum också.
Ett hörn för kreativiteten
Jag har kreativitets-beroende som jag brukar säga till Jack. På samma sätt som det kryper i hans kropp när han inte får träna, så blir det för mig när jag inte fått skapa på länge. Kan låta helt galet, men sant. Så lite pyssel emellanåt för att hålla nerverna nere liksom, i form av renovering i hemmet, sy, måla om någon möbel eller annat pill och pyssel. Ett av pågående projekt: Kreativitet-hörnan aka. tid för en och annan svordoms-hörnan, haha.
Lite detaljer. Lilla rosetten längst upp sitter på strykbrädan, som jag sytt ett nytt överdrag till. En "tassel" är ju ett måste.
Denna är fortfarande en favoritdetalj i hemmet. Haft den i många år och kommer från Åhlens.
egensydda nåldynan.
Fick en förkärlek för gamla strykjärn när vi åkte på "loppis-turné" en sommar. Tror jag fick med mig nästan 10st hem, några av dem har fått sin plats på skrivbordet, bredvid symaskinen.
Det är så mycket lättare att sy när symaskinen står framme, annars drar man sig lite för det, när man ska "böka fram" maskinen. Bjuder inte på någon helhetsbild än, då en viktig detalj fattas. En ram som ska sprejas i guld och som jag gjort anslagstavla av.
☆ MILTONS KRYPIN ☆
Den nya, och roliga bannern som fick följa med hem från helgens barnmässa.
Massor av bokstäver och tecken som man själv kan skapa önskad text med.
Roligt att kunna göra flera olika i hans rum. På andra sidan av rummet hänger texten "Mille ♡ sagor" ovanför hans böcker.
Med lite tyg, lim och en sax
Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
En rastlös söndag kan resultera i detta... en hemmagjord vimpel till gamla fönstret!
Letade upp lite överblivet tyg, lite lim och en sax. Superenkelt.
Jag får aldrig nog av vimplar, snart finns nog en i varje rum.
Etiketter till burkarna
Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/72,8
Jaha, här kommer väl ytterligare ett tips på hur man kan använda och göra saker lite mer piffigare med hjälp av enkla glasburkar! Hoppas ni inte tröttnar på mina fina glasburkar som synt till i några inlägg på senare tid, hihi.
Köpte mig en DYMO-apparat för ett tag sedan. Nu har jag prytt alla mina glasburkar i köket med små söta etiketter, där innehållet står på. Dymo-etiketter kan man avända till så mycket roligt.
