Godmorgon vinterland
Ett vinterland till morgonkaffet och ett snöblask till kvällskakaon. Ja jag undrar ja hur barnens fina snögubbe ser ut imorgon när vi drar upp rullgardinen, när regnet som smattrar på fönstret satt sina spår. Jag är glad att vi iallafall fick leka av
oss lite i snön under förmiddagen.
Snölyktan lyste så fint när det började skymma ute. Milton var så stolt och drog med papsi till fönstret för att visa vad han gjort när han kom hem från jobbet.
Näsan var allra viktigast och jag fick kämpa och förhandla när jag inte hade någon morot hemma, som tur var så gick han tillslut med på en kotte han själv plockat för några veckor sedan, som han förvarat så fint på trappen. Plötsligt händer det, det rätta
tillfället och syftet dyker upp.
Som han har skottat. Fram och tillbaka.
Åh vad jag hoppas på lite minusgrader igen och ett täcke med vit snö. Myspys.
En välkomnande entré
Hallen har fått en makeover! Vi sågade ner den förra spaljén, monterade dit svarvade stolpar, målade rubbet och tapetserade även om och voilá! En ny hall!
(Förebild finns längst ner i inlägget)
Min händiga karl (måste läsas på bred värmländska!) har snickrat ihop finaste förvaringen till våra skor, av spillbitar vi hade i snickarboden dessutom! Den målade jag i samma nyans som spaljén.
Just dessa skridskorna är så himla söta för att det står Pyret på dem. När Minelle låg i magen så kallade vi henne för Pyret, innan vi visste att det var just hon som låg därinne. Så när vi hittade dessa med just "Pyret" i guldtext och
i barnstorlek (när vi var i ca v. 12) så var vi tvugna att köpa med de hem ❥
Älskar färgen!
Tanken är att det även ska bli lite snickarglädje upptill, i taket ovanför stolparna.
De små tossorna!
Och en liten förebild:
Precis innan vi rev ner spaljén och satte igång renoveringen, därav stöket.
Muskelmonstret
Muskler. Det är mycket prat om muskler här hemma just nu. Han äter gröt så han blir stark, han lyfter legolådan för att han har muskler och att hjälpa till att bära matkassen är inga peoblem för han har "så stooora muskleeer!" precis som Bamse och hulken.
Han äter tomtegröt (helst till varje måltid om han fick bestämma) till frukost och när han börjar se botten på skålen så säger han "känn, känn på mina muskler nu!" och sträcker fram armen, gröten sätter sig nämligen på biceps.
Så när jag sågade ner en gran som började breda ut sig lite för mycket på uppfarten så var det såklart Milton aka. muskelmonstret som hjälpte mamma att dra den till verandan, där den skulle sågas itu och fylla blomlådorna med granris.
Så nu vet vi, vem vi ska skicka ut i skogen med yxan, för att hämta julgranen när det är dags (skämt såklart, ett förtydligande om någon verkligen skulle tro att jag skulle skicka iväg min son i skogen med en yxa, haha!)
Lekstugan i vinterskrud
Det behöver inte komma mängder med snö för att julkänslan ska infinna sig, det räcker med ett lite frosttäcke. Titta så fint Mini Gråbo blev i jul-edition.
De små blomlådorna fick lite granris. Vad tycker ni, ska jag fixa lite ljusslingor i lådorna också? Så lyser det upp lite. Men alltså, låt oss ta en minut för att se vad fint det är med de frusna kristallerna som fästs sig på Mini Gråbos fasad, snickarglädje
och fönster! SÅ så fint!
En loppad kälke för bara några ynka kronor. Milton skulle provåka, släpade ut den på det frostiga gräset och satte sig. Där satt han nöjd och glad för det lilla prov"åket". Jag älskar när det liksom inte behövs mer för att man ska bli nöjd och lite lyckligare.
Lite granris även framför dörren, så Bamse och Valle (de trogna fikagästerna) har något att skrapa av sig snön på innan de kommer in på en kaffe.
Ska kolla på vinden om det möjligtvis finns en liten tomte eller nisse som vill flytta ut för att sitta och kika ut genom fönstret på Mini Gråbo.
Fina MiniGråbo ♡
Gillade du detta? Tryck gärna på gillaknappen eller lämna en kommentar här nedan! Tack för att du kikar in här hos mig! ♡
Vinterfint i hönsgården
Pass på! Idag visade sig solen och termometern stod på -2 grader, så vi passade på att njuta av lite dagsljus när vi hade en ledig lördag tillsammans hela familjen.
I år är det första vintern och första julen med våra små kompisar på gården, hönsen! Så det är självklart att de också ska få lite julfint hos sig.
På baksidan sitter fönstret in till hönsgården, med den lilla blomlådan, nu fylld med lite granris!
Det lilla huset inne i hönsgården fick också lite granris, både framför dörrarna (de är endast prydnad, de har en ingång på andra sidan) och i blomlådan. Jag trodde att de skulle äta upp riset, men de var bara där och provade picka på det, men tydligen
inte nog gott att äta. De har nog blivit lite kräsna efter alla matrester som min farmor kommer förbi med åt dem.
Grannarnas lilla lokatt var förbi och kollade läget med hönsen.
En julgran på sniskan och ett par frusna höstlöv på marken.
Vår fina Tilde!
Såhär glada blev hela gänget när det kom nytt vatten. Nu har det blivit så kallt att vattnet fryser och det är dags att installera värmelampan i hönsgården.
Nissen lämnar spår
Ser ni nissens lilla krypin? Man får kika noga!
Nissen har ju flyttat in. I lördagsmorse när Milton vaknade så fick han syn på Nissens krypin, precis utanför sovrumsdörren. Han är här för att hålla lite extra koll åt tomten, fram till julafton.
Det kan vara guldvärt att köra "Nisse-kortet" de dagar som treårstrotsen visar sin värsta sida.
- Du minns väl att Nissen rapporterar till tomten?
Funkar hitills väldigt bra, han brukar snegla mot dörren om han är i närheten. Och det gäller såklart mamma och pappa också, Nissen spanar på oss alla.
Jag tror dessutom att Nissen planerat att lämna brev till Milton varje dag fr.om 1:a december och ända fram till julafton, med små uppdrag (t.ex nu vill tomten att du ska skriva en önskelista eller idag vill Nissen att du bakar julgodis tillsammans
med mamma och pappa) eller någon liten present. Kommer berätta mer om det i ett annat inlägg.
Häromdagen, innan jag hämtade Milton från dagis så fixade jag lite fotspår från Nissen. Passande nog hade första snön landat ute på gräsmattan, så när Milton kom hem från dagis så förklarade han för mig att Nissen hade dragis med sig snö in. Skar
enkelt ut små "sulor" ur en bit kartong för att få till fotspåren och strödde sen över lite mjöl på mallen, vips så fanns där små snöiga Nissespår!
Dörren med tillbehören är från Rusta. Man kan även bygga en egen dörr av gamla glasspinnar eller av kartong om man inte vill eller har möjlighet att köpa denna. Skidorna är gamla som vi sålde i vår inredningsbutik.
På tå i knutna skor
Titta vilka sötnosar!
Alltså det är något med ballerinor som alltid fachinerat mig, de är så vackra med sina kjolar och knutna skor. Jag själv gav baletten en termin som 6åring, sen tröttnade jag. Men ballerinorna har fortsatt dansat runt i bl.a inredningen här hemma.
Den söta kaninen med Minelles namn på magen fick hon nu i söndags, i doppresent. Elefanten valde Milton till lillasyster när hon fortfarande låg i magen, så fina ♡
Minelles dopdag
Igår hade vi dop för vår fina tjej. En fin tradition som vi självklart valde att ta vidare även för Minelle.
Fikabordet bestod av många godsaker att välja bland. Även drickbart, gammelmormors saft tror jag var den största favoriten, som alltid.
Jag fixade små påsar med popcorn och etiketten prydd av sötnosen själv, lilla Minelle. Dessa vart väldigt populära och vi fick inte en enda över när dopkalaset var slut. Endel tog med etiketten hem för att rama in den ♡
Lite av fikabordet.
Mina hemmagjorda saftglas fick komma till användning igen.
Pysslade ihop glasflaskorna till att ha sockerdrickan i, även de med Minelle-etikett på.
Cupcakes som matchade den fina tårtan!
Och fina tårtan, eller tårtorna ska jag säga, men bara en kom med på bild. Jag är helt såld på den fina caketoppern med hennes namn, den kommer få pryda många födelsedagståror framöver!
Generationernas klänning
Att jag gillar ärvda guldkorn är ingen nyhet. Därför slår hjärtat ett litet extra slag för dopklänningen som Minelle ska bära på hennes dag.
Min äldsta kusin var den första att införa traditionen för 31år sedan och sedan dess har vi fyllt på med namn som min storebrors, mitt egna och min sons, och nu även min dotters.
För varje nytt dop så broderas namn och datum. Även rosetten byts ut till den färg som önskas. Det är tur att kjolen är lång, för namnen börjar bli många.
Och ja, det är Milton som bidragit med de fina fläckarna på spegeln, jag har slutat att putsa den efter ett försök med femtioelva gånger om dagen, haha.
Släpp rattarna fria
Aldrig tidigare har jag tänk så mycket på vad för typ av kläder jag inhandlar som nu. Och hur jag filtrerar utbuden med orden "omlott" eller "smock".
Allt detta eftersom min lilla skatt så enkelt som möjligt ska kunna få mat, gärna så snabbt som möjligt och att jag ska slippa behöva klä av mig lager på lager innan vi hittar in till maten.
Utbudet av amningskläder, alltså speciellt utformade kläder just för amning är väldigt begränsat, så när jag tillslut fann denna gammelrosa omlottklänning hoppade jag högt av lycka! Den blir perfekt till dopet, matchar Minelles marängdröm till kjol
perfekt!
Jakten på skatten
Idag ordade vi en liten halloween-skattjakt på gården åt Milton. Jack hittade en så häftig dödskalle fylld med godis på affären, så jag målade en liten karta så vi kunde hitta skatten.
Jag målade ut riktlinjer som Milton känner igen, som hönsgården, tvättställningen, sandlådan och lekstugan.
Den slutliga stora skatten var den godisfyllda dödskallen, men efter vägen fanns småskatter gömda som bestod av kinderägg och kexchoklad.
Milton var jätteduktig på att följa kartan! Han hade minsann sett på Dora hur man följer en karta, så han visste att man skulle följa de streckade linjerna.
Låt äventyret börja!
Första skatten funnen!
Jag älskade skattjakter när jag själv var liten, så självklart tar jag varje tillfälle att göra skattjakt åt mina egna barn, minst lika roligt att anordna som att gå en själv!
Vi gömde dödskallen inne i lekstugan. Milton hittade den när han kikade in genom fönstret! "Åh, en dösalle".
