Time to plan...
Det kan kännas matriellt och ytligt men nog blir väl livet snäppet roligare ibland, med de rätta detaljerna. De detaljerna som liksom tar fram den bästa sidan av dig, tar det kreativa till nästa nivå. Så kändes det när jag fick hem min antecknings/skissbok. Nu ska jag gå lös med skisser på alla idéer som far runt i skallen.
Ja, mycket mer kreativitet och känsla över denna världskarteklädda juvel, än ett trött anteckningsblock från coop minsann. Så denna ska liksom komma fram när jag ska avsätta tiden för att brainstorma.
Dessa detaljer, ni vet.
Så ikväll, strax efter jag publicerat detta inlägg så ska jag sätta mig på bänken vid fönstret och börja skissa på jul till Nell and the lion. Jag ska tända ett ljus som jag placerar på fönsterhyllan och samtidigt glutta ut på den stjärnklara himlen med den stora lampan i form av fullmåne som lyser upp trädgården utanför fönstret.
Njuta, av att himlen ikväll inte är täckt av det tjocka, tunga molntäcket som bitit sig fast den gågna veckan. Och av den fina skissboken, såklart.
När julmagin är lite tidig, då tar vi till vinterpyntet
I oktober smyger den sig alltid på, varje år, ungefär samma tidpunkt - julkänslan. Och räddningen är vinterpyntet! Inget tomterött, inga nissar -än! Bara barr, kottar & snöflingor, vinter!
Så idag kom de upp, kransarna på växthusets dubbeldörrar.
Som att jag kände det på mig så singlade första flingorna ner idag! Ikväll blev det ett litet litet vitt täcke (mer som lakan kanske) på verandanräcket. Jag var tvungen att ropa ut Milton, bära upp honom på höften i strumplästen och visa!
"Har du sett? Vinterns första flingor!"
"Woooow!"
Som ett skott sprang han in till pappa i duschen och berättade vad han sett ute!
Så det var väl i rättan tid de åkte upp kransarna!
Det sitter inbyggda ljusslingor i kransarna men de sparar vi till novembermörkret, när de färgglada höstlöven fallit till marken och vintertiden ätit upp dagsljuset, då behöver vi allt mysljus vi kan få!
Så mysigt! Nu längtar jag faktiskt efter lite snö, och nissar! Ska bli så mysigt att få skapa nya jultraditioner i vårt nybyggda Gröna Gråbo!
Kvalité tar sin tid
Textilslöjdsfröken finns allt kvar inom mig! Projekten på den fronten tar dock lite längre tid nu, än när man stod vid ett klippbord och med tyger uppöver öronen varje dag. Men så scrollar man igenom pinterest, blir inspirerad till tusen och får ett fnatt emellanåt.
Denna lilla syltburksduk (?) tog mig 3-4 månader att färdigställa. När jag väl borderat färdigt jordgubben, klippt till tyget och sytt dit spetskanten så letade jag fram en gammal glasburk (ett gammalt Wood Wick-doftljus) som jag knöt fast den på. Längst tid tog nog att gå från färdigt broderi till att faktiskt få den monterad på en glasburk. Men vet ni vad? Kvalité tar tid! Och med femtioelva andra projekt igång samtidigt tar det lite extra lång tid! Vad vi ska fylla burken med återstår och se, men att den fyller sin funktion som en extra liten personlig detalj i vårt lantkök är givet.
Är det något jag måste ha för att känna mig tillfreds i livet så är det projekt. Små "to-dos" på listan, allra helst flera per dag. Fast så är det ju med en viss balans, som inte alltid är lätt att hitta, bland vardagspussel och kreativ hjärna.
Just nu får jag vara kreativ både på jobbet (mitt företag) och i plugget (Förpackningsdesign) så de små to-dosen på min egna lista utöver detta blir desto mindre, kanske inte färre, men mindre i storlek, eller med längre tidsplanering. Men skapa, det måste jag, för att inte klättra på väggarna. Är ni likadana? Eller är jag bara rent av en tvättäkta design/kreativitetstoka?
