kristallklara dagar

 
 
 Vi fick några kristallklara dagar strax efter julafton. Gnistrande minusgrader och glittrande sol. Man hade nästan glömt hur livet kunde kännas med lite sol på näsan. Underbart.
 
 
 
 
 Vi rotade fram såpbubblorna längst in i köksskåpet. Nu skulle vi äntligen få prova experiment bubblor i minusgrader! Och vilken succé hörni, lika mycket för de små som stora i familjen. Frös så vackert till tunn is efter att de nått marken. 
 
 
 
 
 
Hur gullig fotomodell med bästa såpbubble-kinderna ?
 
 
 
 
 
 
 Bamsebubblorna gav som lovat bamsestora bubblor, och bamse-många!
 
 
 
 
 
 
 Snart når 2020 sitt slut och är det något jag önskar mig mer 2021 så är det sol. Och hälsa i behåll för alla nära och kära såklart. För att få njuta av dagar likt dessa är ovärdeligt. Och att dessutom kunna festa till det med något så enkelt som en flaska med såpbubblor. 
 
 
 
  
 
 

Återbruk av adventskalender 2.0 efter julhelgen / DIY

 
Minns ni, den vackraste adventskalenderna av de alla?. Alldeles för vacker för att bara katsas i återvinningen efter julhelgernas slut. Därför pillade jag bort framsidan med de öppnade luckorna och trollade fram målningen i sin helhet. 
 
Sen började skattjakten i våra kattvindar, jakten på en passande ram...
 
 
Och där, i högen av gamla tavlor som prydde farmor och farfars bar när de bodde här, så fann jag den perfekta brunbetsade träramen. Passade utmärkt in i den mörkbruna nyansen vi har på detaljer i sovrummet. Återbruk när den är som enklast, och bäst!

Julen 2020

 
 
Hej och god fortsättning kära ni!
 
Nu var det ett tag sen sist och julen har till och med hunnit passera. Jag är så himlans nöjd med vår jul och hur klyschigt det än må låta så är jag allra gladast över att bara fått fira den tillsammans. Livet tog en tvär vändning i början av december och pappan i huset skrämde oss rejält och allt vad som heter julstök blev satt på total paus. Att han tillfrisknade såpass att han kunde kom hem till oss innan jul blev den bästa klappen. 
 
 
 
Sen blev det en lugn och ooootrolig mysig jul. På julaftonens förmiddag var vi på coronasäkert 50-årskalas för mamma. Närmsta släkten träffades ute vid deras grillplats på gården. Sol och minusgrader, vilken fullträff! Glöggkannan på grillgallret och en tårtbit på det. 
 
Senare fortsatte både 50-årsfirande och julen hemma hos oss. Tomten kom och lämnade över julklappar till barnen på verandan. Kvällen fortsatte med bygge av bilbana, jakten efter batterier på nattöppna Statoil och efter barnnattning hanns det även med en skål för fördelsedagsbarnet med ett glas bubbel! 
 
På juldagen laddade vi om för nästa julfirande hemma hos svärisarna tillsammans med kusinerna, braksuccé no. 2! 
 
Åh, jag har haft en sån mysig julhelg med alla våra käraste. Så glad att vi faktiskt fick ta del av den, med tanke på både coronan och hur vårat liv såg ut bara för dryga veckan sedan. 
 
Jag hoppas att du också haft en fin julhelg, oavsett hur du firat ♥  

Julpyssel med tapetprov

 
 
De hemmapysslade julstjärnorna trendar på sociala medier. Jag är självfallet en av de pysslande! Det bli alltid någon ny hemmapysslad stjärna varje år för min del. Någon som minns mina julpysslade stjärnor från förra året? Där något nytt växte fram när ögonmåttet svek? Inte? Klicka här för att läsa!
 
 
 
 
 I år var jag t.om. väl planerad och köpte hem ett tapetprov, för att använda till pysslet. "Poppies for Marlene" i ljuvt gräddiga toner.
 
 
 
Jag tänkte visa en liten guide hur man viker de små stjärnorna. Det blev nästan beroendeframkallande när man satt igång, så roliga att göra! Går ju såklart att variera storleken hur man vill. Jag är sugen på att prova en stor variant också. 
 
Såhär gick jag tillväga för att vika pappersstjärnor:
 
Limpistol rekomenderas!
 
Steg 1. Klipp en fyrkant i valfri storlek, vik den från kant till kant samt spets till spets, så det blir vikmärken på diagonalen och på mitten av fyrkanten. 
 
 
 
 
2. Klipp små jack på varje långsida av stjärnan och vik in stjärnans kanter mot varandra så det skapas små spetsar. 
 
 
 
 
3. Limma spetsarna lite omlott varann, så de sitter på plats. Gör ytterligare en likadan fyrkant med samma process och limma sedan fast de två med varandra, så bildas en stjärna. 
 
 
 
 
 Väldigt enkla och väldigt söta! Det blir så fint när man gör lite mer mängd och hänger upp i fönstret, ett alternativ till traditionella ljusstakar. Eller varför inte i julgranen? 
 
 

Godistjuven Minelle Rebell

 
 
En blandning av modiga Pippi, en aning kaxighet och självförtroende likt Lotta på bråkmakargatan och påhittig som Lisabeth i Madicken som pillar in en och annan ärta i näsan. Så skulle man kort och gott kunna summera Minelle. 
 
 
 
 
Är hon sugen på godis då klättrar hon på skåpluckorna, upp till godisstället och tar godis. Vill hon inte ha skor en morgon då går hon barfota i skarnet ut till bilen (trots minusgrader). Hittar hon en penna och tycker att soffan ska vara randig istället för beige, ja då målar hon soffan. Det är många gånger hon har sin otroligt söta charm att tacka, för visst gör hon oss gråhårig i förtid, men hon livar upp vår vardag och ger oss många härliga skratt. 
 
 
 
 
Jag älskar att hon har lite (läs:mycket) riv i sig och otroligt mycket vilja. Ingen sätter sig på henne inte. Jag hoppas att hon fortsätter vara likt vår 2 åriga Minelle-rebell hela livet. Världen behöver fler sådana ♥

Skräckinjagande vackert

(inlägget innehåller en klickbar reklamlänk till ekobarn.se länst ner i inlägget)
 
 
 
I verkliga livet avskyr jag både hav och båtar. Att placera mig i hytten på ett kryssningsfartyg vore rena tortyren. Tacka vetja träekan hemma i sjön, där kan jag tillbringa flera timmar, men när det kommer till större fartyg eller hav, nej nej nej, då sparkar klaustrofobin i mig bakut! 
 
Och havet. Mörkt, mystiskt och djupt. Man har ingen aning om vad som lurar en bit ner. Valar större än skyskrapor, för mig obegripligt att folk vill dyka i deras revir?!
 
Därför är jag själv så förvånad över att jag föll pladask för denna postern...
 
 
 
 
Kanske är det just för att Mrs Mighetto (de som målad den) fångat just den mystiken som skrämmer mig, på ett så vackert sätt. Valen ser lite vänlig ut och båten inte så alls skräckinjagande som de alltid ser ut i mina tankar. 
 
 
 
 
Kanske är det någon slags KBT jag utsätter mig för, när jag planerar att rama in den i en mörk ram, med gulnad gammal passepartout kring och hänga på vardagsrumsväggen. Den är bara så fin! Alla detaljer som dyker upp desto mer man tittar på den. Luftbubblorna i havet. Skuggorna av vimplar i seglet. Vågorna på havets yta. 
 
 Klicka här för att komma till postern!
 
 

Med ett julnaket Mini Gråbo och kli i fingrarna....

 
 
 
 Jag har ju gått all in på julpyntet i år. Det är nästa ännu roligare att julpynta hus i miniformat. Likt Mini Gråbo. Vår älskade lekstuga. Jag tog dessa bilder i fredags, när Minelle och jag rekade inför julpyntandet! Det blir bra att fixa i början av nästa vecka tänkte vi. Icke!... tyckte bacillen som totaldäckade mig senare på fredagkväll! 
 
 
  (null)
 
 
Sängliggande och kli i fingrarna. Men då blir det mer tid för eftertanke. "Planerandet är halva nöjet" brukar man säga, undrar om det gäller julpyntandet också?
 
Vi har små miniadventsljustakar som ska upp i varje fönster, så mysigt att se det lysa där nere i stugan när man ska gå och natta hönorna på kvällen. Kiosken tänkte jag klä in i lite granris och fästa en ljusslinga runt. Sen måste jag ju göra en liten skylt "Milton & Minelles julmarknad" att hänga upp, önskan vore lite glöggmingel och lussekatter med nära och kära framöver, vi får väl se om vi kan göra kiosken corona-säkrad. Och en liten gran, såklart, som vi knycker från gammelfarfars marker. 
 
 
Återkommer med bilder så fort jag är på benen igen och får möjlighet att strössla lite julmagi över Mini Gråbo!