Nyföretagare 2020

(null)


Det blir ett litet skrytigt inlägg här inne idag. Det måste ju få bli så ibland när man är lite extra stolt. Jag har nämligen fått stipendium! Företagarna i Filipstad gav mig deras stipendium för nyföretagare 2020. Wow, vilken ära! 

Den fina blombuketten fick jag av mina svärföräldrar, som ville gratta mig lite extra. Visst är de fina! Både svärisarna & blommorna! 


(null)


Stipendiumet innebär äran samt 5000kr som jag tror att jag bl.a kommer använda till ett nytt objektiv som jag länge suktat efter (använder ju min kamera i företaget varje dag till bl.a produktfoton). Själva diplomet kommer delas ut till mig i September, då jag ska få besöka Företagarna i Filipstad för att berätta lite mer om mitt företag, Nell & the lion. 

Jag är så tacksam, i september firar jag 1år med Nell & the lion och jag har fått sån fin respons från flera håll under detta år. Jag har redan fått många "stammisar" som inte bara beställt av mig en, två tre gånger utan fem, sex, sju gånger! Kan ni förstå?! Det är verkligen ett kvitto på att folk är nöjda med det de får hem när de beställer. Tänk att mina prylar pryder hemmen runt om i olika delar av Sverige (samt även Norge och Finland!) klart man blir lite stolt. 

Så får man nu detta, mitt Nell & the lion får stipendium för "en proffsig webbsida och affärsplan och spännande affärsidé!" Så himla roligt! 

Alltid med mig

 
 
 Jag har så länge velat göra en tatuering som symboliserar mina barn. Men, om jag skulle klämma in ett mellannamn mellan mina två Anneli & Linnéa så vore det "fröken beslutsångest"...
 
 
 
 
Men nu äntligen sitter dom där på min arm. Denna tatuering var jag påväg att göra redan strax efter att Minelle kommit till världen men avråddes då eftersom jag ammade. Så nu, snart 2 år senare tänkte jag att eftersom jag fortfarande håller kvar vid just denna idé så vill jag ha den nu, omedelbums!
 
 
 
 
 Den blev så fin. Mina två Rosö-ingar som ett armband, alltid med mig. På själken av en ros, såklart.
 
 
 
 
När det kom till typsnitt så blev det dock för mycket, puuuh en sån djungel för fröken beslutsångest! Så jag googlade fram kursiva typsnitt så fick Milton peka på den han gillade mest. Väldigt god smak min fyraåring. Nu är den snart läkt och jag är så nöjd 

Vallmodröm och lagomt mallig


Nämen jag drömmer om växthus, blombäddar och långa stråk av vallmo-odling. Har väl jag kommit att bli en grönfingrad Mandelmanns fan? 

Jack kom hem med ett fång blommor igår, från vår lokala blomsterhandel. Så fin, både buketten och min man. Visste ni att jag hade tanke på att utbilda mig till florist på gymnasiet? Man undrar ju hur livet hade sett ut då. Men jag ändrade mig i sista sekund och valde att läsa till fotograf istället, vilket var otroligt roligt och något jag verkligen fått användning för. 

 
Vad hetter de små rosa volangdrömmarna? Så söta!

På gymnasiet var det mest suget efter kreativiteten som lockade till floristyrket, att få dyka ner i ett hav av härliga kulörer att binda buketter av. Nu på senare tid har själva intresset för blommor i alla olika former och själva odlingen "blommat upp" (hehe). 

Det är ju häftigt det där. När man en kall februaridag stått och skakat ur fröpåsen på frön, petat ner i jorden och rått om de, tills nu (eller snart) 4 månader senare, när man barfota ute i trädgården kan gå och kan börja plocka buketter, jordgubbar, gurkor.... av dessa små små frön. Man blir så himla mallig, samtidigt så fascinerad av moder jord. 

Så ett växthus, lite fler rabatter, määääängder av vallmo och rosor samt en fräsig fågelskrämma vore ju himla roligt att pryda vår sommaträdgård med. 

Vad dekorerar ni trädgården med? 





A moment left for evil plans

~inlägget innehåller en reklamlänk~
(null)
 
Mitt i småbarnsåren så får man ibland den där kvarten, halvtimmen eller i dagens fall, den heeeela timmen, bara för sig själv. Pappa på jobb, den ena busungen på badäventyr med kusinerna och den andra sussande i vagnen. 
 
(null)
 
I vanliga fall springer man till diskhögen, tvätthögen eller leksaksberget mitt på golvet och umgås med det ett tag men idag tog jag tillfälle för något helt annat, en tidning och några böcker.  
 
(null)
 
Jag kokade även ihop en massa idéer som behövde antecknas med basta. Så är det med en kreativ hjärna ständigt på högvarv, dyker en vettig idé upp så lär den skrivas ner. 
 
(null)
 
Verandan är guld en varm julidag som denna. Vi har funderat många gånger på att glasa in den men så kommer dessa dagar, då man njuter av de ljumma vindarna som svalkar så skönt i skuggan. 
 
(null)
 
Sen vaknade skruttan och konstigt nog hinner man ju längta efter de där små högljudda krabaterna på den där knappa timmen. Så bläddrandet i böckerna fortsatte, fast med sällskap nu istället. Här bläddrar vi i den väldigt inpirerande inredningsboken av Leila Lindholm, den hittar ni här, om ni också vill inspireras. 
 
(null)
 
...Det vore visserligen spröjsade öppningsbara fönster, så de ljumma vindarna fortfarande vore välkomna. Underbart, visst? Någongång så.


Småprinsar i trädgården

(null)

Denna ljuva, gammelrosa ros har min farmor pysslat om många år innan vi tog över huset och gården. Häromdagen grävde jag och barnen en ny rabatt kring den, bäddade in den med lite ny gjord och gjorde plats för lite kompisar...

(null)

...Dessa små prinsar! Visst ser det ut som små prinskronor? Det är frökapslar från en vallmo, som jag fått från mamma. Så häftigt att de blir att se ut såhär när de blommat färdigt, och i dessa småprinsar gömmer sig määängder av små frön som är redo att sås och bli nya fina vallmos. 

(null)

Jag skakade runt prinsarna i byttan och silade ut fröna i en kopp. 

(null)

Ner med fröna i backen... och sen vattna! Vattna vattna vattna! 

(null)

Clarabella smög förbi och kollade läget. Något ätbart? Nä, då går hon vidare...

(null)

Rosen har precis fått sin första lilla blomma, men flera knoppar väntar. Jag hoppas sommarvärmen kommer tillbaka så jag kan bjuda på lite Vallmo och gammelrosa-ros-bilder snart, tror det kommer bli en match made in heaven! 





Skrytblomman och 8 nya kompisar

 
Har ni sett min nya headerbild på bloggen, och min skrytiga pelargon som jag posar lite kaxig med (jag vet att du läser detta älskling, ska inte ta på mig all cred för dina gröna fingrar och kärlek till pelargonerna, vet att du också ligger bakom många kannor vatten och mycket kärlek ;) . På morsdag igår fick jag bland annat 8st nya pelargoner. Herregud, det är nu jag blivit den där mormorn som plockar torra blomblad på fritiden och bygger hyllor i källaren för att kunna vinterförvara alla blommor. 
 
Men så är det på landet. Ett lanthem ska ha många pellisar. 
 
Hursom, jag älskar den ny bilden. Den utstrålar mitt hem, min borg. 
 
(null)
 
En kort vecka väntar oss, med fredag redan på onsdag, underbart! Och lever man som oss, med ena benet in i skolvärlden så är det nu nedräkningen börjar, på riktigt!  Snart går familjen Rosö på sommarlov tillsammans, tjohooo!
 
 
 
 

I fablernas värld...

(null)      

Vet ni vad? När jag var liten så skämdes jag för att jag var kreativ. Jag önskade mig en symaskin i smyg (en önskelista som bara släkten fick se) och jublade inombords när det skulle pysslas allahjärtansdag-kort och påsk-kycklingar i skolan. Men i största möjliga tystnaden, för de var ju töntigt, trodde jag. 

Nu är det den allra största och stoltaste delen av mig. När jag ska presentera mig själv för andra för första gången så väljer jag alltid ordet kreativ, för nu på "äldre dagar" har jag förstått att det är en livstil. 

(null)

Jag gör något kreativt varje dag. Allt ifrån att fota, skapa en rabatt i trädgården till att sy något eller göra en moodboard inför kommande projekt. Stort och smått. 

Jag har bloggat sen jag gick 8:e klass, alltså sen.... 2008 (!) och det har varit min kreativa frizon och morot för att ha en "anledning" till att skapa något, dokumentera det i bild och text, och sedan "förvara" det som minne på bloggen. Sen är det såklart fantastiskt roligt att få respons och inspirera andra på detta sätt! 


(null)

När jag läste "Slöjd - textil" på universitetet förra året så sydde jag och broderade denna tygkasse med inspiration från sagofigurerna Mrs Mighetto. Väldigt tidskrävande men  himla rolig att göra! Broderi är ett detaljerande och lugnande pillgöra som jag älskar! 

Jag har haft sån stor nytta och glädje av mitt kreativa intresse, så jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden och hälsa blyga Malin, 10år att leva ut sina kreativa, tokiga idéer. Att riktigt njuta av de där 60min bildlektionerna och 90min slöjdlektionerna i veckan, visa vad du kan! 

För att 15 år senare, ha möjligheten att jobba med kreativitet och tjäna pengar på att inspirera andra är en daglig dröm jag lever! 

Ha nu en mysig fredag och start på helgen! 





För syns skull

(null)

Igår fick jag domen, det är dags för glajjor för denna tanten! Något jag anat ett tag eftersom huvudvärken krypit sig på så fort ögonen fått fokuserat lite extra. Då var det ju bara en liten sak kvar att göra, bestämma sig för bågar. Min beslutsångest har nått en helt ny nivå kan jag ju konstatera. 

(null)

Jag har iallafall gått ner från 7 potensiella bågar till 2 som jag lånat hem under helgen, men här tar det tvärstopp. Jag älskar färgen på de högra som jag bär på bilden hör ovan, de är ljusa och bågarna är i roséguld, snyggt med rosé!. Men jag gillar formen på de vänstra bättre, de sitter liksom snyggare. Åh. 

(null)

Kan man snickra ihop ett par egna av dessa två? DIY brukar ju vara min grej! 

FRESH

Man blir som en ny männish med snygga naglar!

Mina egna har varit katastrof nu under vintern, så lite akryl på & vita tippar gjorde susen!


Som för hundra år sen, fast igår

Lilla bulan en månad innan Mille tittade ut 

Alltså det är så svårt att greppa att jag hade den där stora kulan, och att det var våran Milton som låg där i. Det var hans små fötter som puffade från insidan ♡

Då kändes det så konstigt att kolla på bilder från tiden innan jag var gravid & utan magen, och nu känns det istället så konstigt att kolla tillbaka på tiden som gravid. Känns som en helt annan värld, och tid. Som om det aldrig hänt, fast som att det var igår.

Dagdrömmar om ljuva djur

Foto ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Här är några bilder från gårdagens Filipstads Tidning. Jag fanns med tillsammans med min krönika och analys på vårens trender inom heminredning. Några av mina bilder som jag tog på FORMEX-mässan förra helgen också. 

Dagdrömmar om ljuva djur

Foto ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Här är några bilder från gårdagens Filipstads Tidning. Jag fanns med tillsammans med min krönika och analys på vårens trender inom heminredning. Några av mina bilder som jag tog på FORMEX-mässan förra helgen också. 

"Malin ser fram emot att sätta bo"

Jag har ju lovat er att visa och skriva mer om reportaget jag var med i vår lokaltidning. Så här kommer ett litet urdrag från tidningen (Reportaget gjordes och bilderna togs i/vid farmor & farfars hus, dit jag & Jack ska flytta)
 
 
 
Foton & text: Lena Richardson, Filipstads tidning 2013-09-26
 

Shine bright like a diamond

Foto: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Idag blev jag 20kg lättare.
 
 

Shine bright like a diamond

Foto: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Idag blev jag 20kg lättare.
 
 

Black and White / Spiked

Foto©: Canon EOS 7D + Canon EF 50/1,8 II
 
Så här ser jag ut idag. 

Collect moments

Foto©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Sitter och skriver CV. Deprimerande, minst sagt. Det är sjukt hur mycket man tycker att man har gjort och varit med om i sitt liv, men när man ska sätta sig ner och skriva ner det så ser det så otroligt fjuttigt ut. Mitt liv på 2st A4, så ser det ut än så länge... 2st A4, vilket jäkla äventyr till liv. Jobbkolumnen är 2 rader långt, ännu bättre... Det är synd att arbetsgivarna inte är intresserade av alla roliga resor och äventyr man har varit med om i sitt liv och vilka minnen man har samlat på sig, för då skulle CV:t bli mer än 2 sidor långt, det kan jag lova.
 
 

Collect moments

Foto©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Sitter och skriver CV. Deprimerande, minst sagt. Det är sjukt hur mycket man tycker att man har gjort och varit med om i sitt liv, men när man ska sätta sig ner och skriva ner det så ser det så otroligt fjuttigt ut. Mitt liv på 2st A4, så ser det ut än så länge... 2st A4, vilket jäkla äventyr till liv. Jobbkolumnen är 2 rader långt, ännu bättre... Det är synd att arbetsgivarna inte är intresserade av alla roliga resor och äventyr man har varit med om i sitt liv och vilka minnen man har samlat på sig, för då skulle CV:t bli mer än 2 sidor långt, det kan jag lova.
 
 

Home is wherever I'm with you

Foto©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Jag vet inte vart jag ska börja. Är några hundratals minnen, prylar, efrarenheter och foton rikare. Jag har haft världens bästa vecka på Rhodos tillsammans med min man. 31°c varmt och strålande sol i 7 dagar. Så långt bort från stress, kyla och ångest som man kan komma. Så skönt.
 
Förbered er på en hög med semesterbilder. 

Jag fick mitt träd tillsist

...i textform (dock för flera månader sedan, men har inte visat den på bild?) men det ska nog bli ett motiv också ska ni se.
Jag syftar såklart på min tatuering. Ni som känner mig väl vet min besatthet i träd, och nu är jag bl.a märkt med träd (ingår i min text på revbenet)

Tidigare inlägg