kristallklara dagar
Vi fick några kristallklara dagar strax efter julafton. Gnistrande minusgrader och glittrande sol. Man hade nästan glömt hur livet kunde kännas med lite sol på näsan. Underbart.
Vi rotade fram såpbubblorna längst in i köksskåpet. Nu skulle vi äntligen få prova experiment bubblor i minusgrader! Och vilken succé hörni, lika mycket för de små som stora i familjen. Frös så vackert till tunn is efter att de nått marken.
Hur gullig fotomodell med bästa såpbubble-kinderna ?
Bamsebubblorna gav som lovat bamsestora bubblor, och bamse-många!
Snart når 2020 sitt slut och är det något jag önskar mig mer 2021 så är det sol. Och hälsa i behåll för alla nära och kära såklart. För att få njuta av dagar likt dessa är ovärdeligt. Och att dessutom kunna festa till det med något så enkelt som en flaska med såpbubblor.
Pass på! Vinter är här!
Feber, huvudet fullt av snuva och ett vitt täcke av snö. Tusan också, varför skulle jag bli sjuk just idag? När vintern för en gång skull tittar förbi. Prognosen visar dessutom att den endast är här på snabbvisit. Och julkorten! Vad gör vi med de? Våga-vägra-höst-slask-novembermörka-julkort!
Jag har en plan, utbrister min käre man...Jag springer ut, stället kälke, fäll och julgran på plats. Hämtar barnen, springer ut och sätter de fint på plats så kommer du efter med kameran.
Lite likt filmen Snowroller, med familjen vid kortautomaten. In! Ut! In! Ut, ni vet? Haha!
Allt gick enligt planerna. Tills vår lilla trotsiga 5 åring absolut inte ville ta några bilder just då. Varför? Näää, ingen speciell anledning, bara inte j u s t n u, förstår ni. Så Minelle fick agera fotomodell själv en stund, tills brorsan mjuknade upp lite.
Sådärja. Vilket teamwork. Många härliga bilder blev det. Barnen fick ett varsitt kinderägg för "besväret" och sjukling-mamman fick sig en tupplur på kökssoffan efteråt. Alla nöjda och glada. Brilliant idé papsen! Nu slipper vi gråta floder när snön töar bort.
Ssssh, skräm inte Nissen!
(inlägget innehåller en Adlink till det lilla advetskalenderhuset som jag tipsar om länst ner i inlägget)
Om jag kallade mig galen i jul innan jag blev mamma så är jag spritt-språngande-jul-hallabandola-galen nu när jag har två små mini-me att dela denna högtid med. Man får leva ut julmagin på ett helt annat sätt. Tomten med flygande renar är plötsligt verklighet igen. Att adressera brev med "Nordpolen" innehållande önskelistor. Att dricka varm O´boy, mysa med tända ljus, klädd i pyjamas och med julkalendern på TV kyliga mornar. Att lyssna efter tomtesteg på taket, när han är där och rekar dagarna innan jul. Och längtan. Nedräkningen.
Att hämta ner säcken med julpynt från kattvinden är något Milton frågat efter sen september. När farmor Carina kom med fönsterdekor (klistemärken) med snöstjärnor och tomtar i början av oktober så åkte de upp direkt, inne på hans rum. Jag har mött min överman. Folk tycker att jag är tidig som vill dra igång julmyset i mitten av november.
Kan ni gissa om han blev glad när jag visade honom detta hus? Han har varit framme till vår lilla Nissedörr flertal gånger och viskat att han gärna önskar att Nisse lägger brev till honom där i lådorna, nu under decembermånad.
"...eller kanske något gott, om det är en lördag"
Han har fått för sig att man måste viska till Nissen också, så han skäller på syrran när hon ställer sig precis bredvid honom och försöker upprepa vad han precis sa, men i decibelnivå x100.
" Ssssh, Minelle! Du skrämmer ju Nissen!"
Och det är precis vad jag, eller Nissen då såklart, tänkt göra. Ett litet brev eller hälsning, varje dag från 1:a december, fram till självaste julafton. Kan vara bara ett litet: Hej där!, något busigt eller en liten utmaning... eller kanske något gott. Vem vet?
De må vara bland det gulligaste jag sett i kategori julpynt. De mysiga ljustakarna i fönstren, den fina kransen på dörren, faluröda träfasaden, hela kitet!
En sån där som ska hänga kvar i många år och ge barnen ett nostalgiminne. Tänk när vi plockade fram Nissehuset varje år.
”Vi tar över härifrån, mamma”
Jag köpte tulpanlökar på helgens torgmarknad nere på stan. Har ångrat mig varenda vår hitills för att jag inte har något tidigt blommande vårtecken i rabatterna. Man vill ju liksom njuta av det så tidigt som möjligt.
Ett av ställena jag satte lökarna på var i rabatten vid verandan. Då får jag njuta av krispiga tulpaner varje gång jag kommer hem till våren. Kanske ett av världens bästa välkomnande.
Men så hann jag inte så mycket längre, förns de här två stod vinglandes över de hål jag grävt fram för lökarna
"Mamma får jag lägga ner lökarna? Jag vet att den spetsiga sidan ska vara upp, för där kommer blomman sen"
Eeeh, ja, jaha, ja men visst!
Minelle tar ju snabbt efter alla brorsans påhitt (jo tack, både de bra och de lite sämre påhitten..) och började kasta ner lökar i hålen även hon.
Så trampade de vidare till nästa rabatt, grävde hål och lade ner llökar även där.
Jag blir ju glad av det jag ser och njuter varje minut. Dels att de ser och lär men att de också så gärna vill vara med. Oavsett vad vi gör. Strax innan hade de hjälpt Jack att klippa ner en buske. Tänk att de tycker att världen är spännande och rolig,
även när det bara handlar om att klippa ner några torra grenar.
Tänk när vi nu till våren får plocka in en bukett av Milton & Minelles odlade tulpaner. Längtar.
Sommarpärlor
En av sommarens pärlor. Att ge sig ut på kvällstur i båten.
Kanske inte jätteofta fiskelycka men desto mer livskvalité och lycka över lugnet som lite bris på sjön kan ge.
"Kanske vi fångar en bläckfisk? Eller en haj?" Önskar Milton.
Barn i flytväst eller badräkt är det allra sockersötaste ett öga kan skåda. Och när det kommer en dos syskonkärlek så blir det lite extra socker strösslat! Gull!
Nu är det fler dagar sen sist, regnet har faktiskt hindrat oss. Dessa bilder är från midsommardagen, därför är midsommarstången och fikakorgen medpackad. Fast de är klart, vem försöker jag lura? klart fikakorgen är med oss varje gång, haha.
Den lilla hönsmman i sina blommiga brallor
Den bästa tiden är nu. Det är vi nog alla överens om. Den lilla men ack så lyxiga vardagen med att kunna ha öppen dörr direkt ansluten till trädgården, flytta lunchen ut på altanen och plocka in en bit av trädgården i form av buketter (en salig blandning av både småhandsplockade maskrosor, men även syrén och vallmo). Några som också njuter av att få äta lunch ute och även äta upp en del trädgårdsbuketter är hönsen. Vår alldeles egna hönsmamma i miniformat förser de med lite smarriga rester från vår altanlunch.
Ser ni löpsteget Tilde (bruna hönan) tar när hon får syn på den gula Kockums-grytan? Då vet de att det vankas godsaker!
När vi är ute så får också hönorna vara ute, oftast. Så himla mysigt att ha de strosande runt barnen som far förbi på en och annan sparkbil eller med en fotboll. Nyfikna och nästan aldrig rädda numera, efter att ha haft hönsmamman i miniformat hängande efter sig det senaste året, så länge som hon kunnat ta sig fram på egen hand.
Judith & Judith, aka. the twins.
Snacka om att vi njuter både de som är fjädriga och inte, av lite värme och sol efter några dagars regn! Äntligen! Låt rosorna nu gotta till sig i solen och klättra längs med hela hönsgallret.
Under veckan ska vi försöka bygga rosspaljé bredvid vårt soldäck, för att boa in uteplatsen lite. Ska även olja in däcket om nu vädret tillåter. Men så ska vi se till att bara njuta också, av att vi faktiskt är här nu, vi är mitt i våren med raska steg på väg in i sommaren, alldeles underbart, visst?
Vi flyttade in i vårt hus för ganska exakt 6år sedan, och denna tid på året påminner mig alltid om den känslan. Hur lycklig man var över att ha ett helt hus och trädgård att vistas på och roa sig i. På våren och sommaren blir man maxad husägare, man får liksom ett stort extra "rum" i och med trädgård och altan på sommaren.
Minimalt teparty med lite rawr!
Det är något med påsken. Den kommer liksom hand i hand med våren, den bjuder på några extra lediga dagar, den ger tid för att umgås och den är ändå kravlös.
För oss blev faktiskt påsken nästan som vanligt (trots den onda bacillen som han säger Milton), förutom kortare påsk-kärringsrunda (de äldre grannarna får ett extra påskbrev nästa år istället ) och inget påskbesök hos barnens gammelmormor, hon ska få en påskpresent på dörren istället ♡
På fredagmorgon började vi dagen med äggjakt, då hade påskharen (aka. farmor & farfar) lämnat en målad skattkarta i MiniGråbos brevlåda. Milton följde den till punkt och pricka, som ledde de fram till stora skatten precis vid grillplatsen här hemma på gården. Lördagsgodiset kirrat och klart!
På lördag var det dags igen, men då var det pyssel-mama herself (inte varje dag jag kallar mig det..) som ordnade äggjakt nere vid MiniGråbo. Tillsammans med äggjakts-kitet fick Milton och Minelle leta efter påskharens morötter...
...som leddde fram till skatten. Ett påskägg fyllt med kinderägg (mina barns stora kärlek i livet) och en varsin påskpresent. Vi försöker hålla ner vårt bidrag till godiskonsumtionen på påsk för vi vet hur givmilda våra nära och kära brukar vara på den fronten, därför får de istället lite godis men också en varsin liten present.
Milton älskar dessa små uppdrag. Gör mig lite extra lycklig, då jag älskar att hitta på dem. Jag har längtat hela mitt liv på att få orda skattjakter åt mina framtida barn. Nyp-i-armen-ögonblick.
Milton, Minelle och Tilda. Tre nöjda skattletare. Tilda är dockan om ni undrade. Dockan som följer med på allt som Minelle kan tänkas hitta på.
Legoooo! Båda barnen älskar småpill. Vi köpte faktiskt denna (klicklänk) till Minelle. En chansning då vi som sagt vet att hon allra helst leker med minimala saker (hon älskar bl.a dockskåpsmöbler och brorsans smålego) och vilken fullträff! Vi får te serverad i dessa 4 mm små kopparna dagarna i ända, teparty tillsammans med "raaaaawwr" som hon döpt odjuret till. Att själva slottet ligger i en bärbar bok är en genialisk uppfinning. Förvaring och lek i ett. Måste vart en förälder som skapat just den legomodellen, haha.
Det verkar misstänkt, som att jag gjort något brottsligt...
Båda barnen leker för fullt i lekrummet, jag har plockat i köket en stund och ingen av de har brytt sig om vad jag dolat med senaste kvarten... perfekt! Då passar jag på att fota nya produktbilder på tomtenisse-dörren och mallarna för att göra fotspår
och snöängel. Jag måste ju göra det i smyg så inte barnen får syn på det. Nissen flyttar ju nämligen inte in här förns 1 december.....
...trodde jag då. På en sekund stod båda busungarna bredvid mig och jag vänder mig snabbt om och försöker dölja det jag har bakom mig som att jag gjort något brottsligt, haha!
"Men titta!!! Nissen har varit här och gjort snöänglar!"
Utbrister Milton och slänger sig ner på golvet för att undersöka dörren. Lillsyrran snabbt därefter såklart.
Jaha, Nissen flyttade tydligen in tidigt i år! Här gick det inte längre att dölja något inte!
Jag förklarade att han antagligen varit här för att kolla vart det är han ska bo under december månad, så han åkte nog tillbaka för att börja packa väskan nu. Tror de köpte det faktiskt, hoppas. Fast jag lär nog höra ett och annat om Nissen nu, haha.
Jag älskar detta, att få skapa minnen åt barnen. Tror det präglar de mer än vad man tror, det här med traditioner och roliga påhitt.
Är ni nyfikna på nissedörren så hittar ni den här och mallarna för att göra snöängel och spår finns här.
Den som väntar på något gott...
"Visst var det väl hit man skulle gå om man ville få sig en go glass?"
På sina små tår gör hon sig så lång hon kan för att se vad brorsan ägnar sig åt bakom disken.
Visst är den söt, glassdressen? Den fick hon passande nog när hon fyllde år och vi samma helg hade invigning av glasskiosken. Sockersöt!
"Nämen, min favvokund!"
Och där kom han! Puss, världens bästa brorsa! Blir varm i magen av tanken att dessa två är mina, halva mig och halva Jack i två minimänniskor.
Har hört att det dagliga glassintaget ligger på minst 3 glassar om dagen när graderna visar över +25! Och när det dessutom sommarlov/semester så får man ta en extra!
Flygande spindelmannen
Hej mitt i sommarlovet!
Ni vet att jag skrev tidigare om det där med kläder och Milton, att vi är mitt i klä-sig-själv-och-klä-sig-väldigt-varmt-fasen? De tre senaste dagarna har han haft 4 olika ombyten varje dag, men varvar två plagg. Han växlar mellan batman & spindelmannen. Heldräkter med inbyggda "muskler" = typ 1000grader varmt. Men riktigt "schnyyygg" om du frågar Milton.
Tur att fötterna iallafall fick svalka av sig lite i vattnet idag på kvällens promenad/cykeltur.
Spindelmannen ser man mest rullande hela dagarna. Antingen på en cykel eller fyrhjuling.
Han har slopat stödhjulen nu, han kom på att han minsann skulle lära sig att cykla själv, så han övar och övar, trampar och trampar. Idag släppte Jack stången några meter och spindelmannen flög så fint fram på grusvägen. Trampa trampa.
Det är häftigt det här med barn, att få följa deras resa i livet, varje liten men ack så stor framgång. Stolthet får en helt annan innebörd efter att man fått barn.
Sen fick de små benen vila en stund. Även superhjältar kräver sin vila. Vi stannade till och kastade sten i vattnet, det är lika roligt varje gång.
Pyjamasparty i MiniGråbo
Igårkväll gick jag & Minelle ner till MiniGråbo för att natta killarna, de skulle nämligen sova en natt i lekstugan. Så himla spännande för en liten snart-fyraåring!
Milton har pratat om det länge, så Jack lovade honom att när bygget (altanen & glasskiosken) stod färdigt så skulle de fira med att ha sleepover i lille-stugan.
De tog med sig datorn ut för att se ett avsnitt av Pippi innan de kröp ner i samma sovsäck och tog kvällen.
Lille-lillestugan, såhär såg det ut innan de bäddade ner sig, en säng med stuga skulle man kunna säga. Men nog fick de plats minsann!
Tältsängen vilade på den lilla köksbänken där under och grabbarna delade på 80cm på bredden, men båda fick en riktigt god natts sömn på den lilla prinsessan-på-ärten-madrassen, hihi!
”Nummer 4, en träkola med vaniljsmak”
Idag har Milton gett oss femstjärnig service i glasskiosken. Vi (jag, papsen Jack & Minelle) satt i de små trädgårdsmöblerna, Milton tog beställning av oss och ropade sedan ut ett nummer
"Nummer 68, en muffins med jordgubbar"
Ja det var här det, ropade någon av oss tillbaka och viftade högt med handen i luften.
Så såg han nämligen att de gjorde på mormors glasscafé när vi var där för några veckor sedan.
Sen fick ju även han ta sig en liten gottebit emellanåt. Kan ju inte jobba på tom mage liksom.
Inte mycket att klaga på här inte. Sol, fint sällskap och lite plastjordgubbar på det.
Och Nells fick sig "en specialbakad klubba med smultronsmak" av brorsan. Han vet vad hon vill ha.
Sen gjorde vi ett försök till att släppa ut Tuppen Ture och hans chicks på grönbete, men de är små fegisar. Vi gör så ibland att vi öppnar dörren till hönsgården och låter de få gå ut på gräset under uppsikt, för att få picka lite gröngräs, men
just idag var de lite tillbakadragna och vågade bara ta en snabbsväng ur den trygga zonen. Kanske för att en liten trollunge skrämde dem lite med sin närvaro. Trollungen som fascineras av varenda djur hon ser. Spelar ingen roll om det är en ko eller
en näbbmus, bara det är ett djur så pekar hon, ropar däää, tittt, dää (översättning där, titta där!!) och blir alldeles till sig.
Dääää! Tittt titt däää! Så färgrann och fin han är Ture Pontare.
Efter promenad med nya vagnen som Minelle fick i helgen (kombinerad löpvagn/cykelvagn) så gick vi hem för att lägga köttet på grillen. Milton hoppade på fyrhjulingen och gjorde några varv i banan på gården.
Gården har nämligen förvandlats till tävlingsbana med bildäck och hjulspår i gräsmattan. Tror han gjort femtioelva varv bara idag. Så himla duktig på att ta det lugnt i kurvorna (puh! Mamman blir gråhårig) och planera körningen. Lite hjulspår i mattan
och lite kantsnaggade rosbuskar kan jag leva med.
Juli, mitt-i-sommarn-dagar och sommarlovsledigt tillsammans ♡
Muttrande efter katten...
Idag fick Milton ha en hemmadag från "jobbdagis" eftersom Nellsan har åkt på sin livs första förkylning, stackarn. Eller stackarna. Ren och skär besvikelse i Miltons ögon när han inte skulle få komma iväg och leka av sig. Efter en lååång sovmorgon
tog vi oss iallafall ut för att greja lite i trädgården, det muntrade upp Milton, lilla trädgårdsmästaren. Som han älskar att fixa och dona.
Bästa skylten. Ogräs, om nån mot all förmodan skulle missa att man fuskat med rensningen.
Han fick plantera ut gurkan som han själv varit med och frösått. Sen vattnade han, och lite till och lite till. Välvattnad gurka och jordgubbar i landet.
Det blir lätt lite häng på brallan med alla benböj i rabatterna...
Solen kom och gick men så skönt att juni-värmen äntligen kommit, så man slipper hacka tänder mellan solglimtarna.
"Kom mamma, kom!"
Milton lyckades se den lilla röda pigan i rabatten.
Vi sådde även lite blommor i en rabatt med frön som "blev över" från försådden i våras. Han skällde lite efter katterna (våran och grannens) när vi gick kvällsrundan i trädgården med vattenkannan i hand, och han fick se
att någon med tassar gått i den nylagda jorden. De skulle banne mig inte få bajsa i hans nyplanterade blommor, haha! Håll tummarna för Miltons plantor och frön!
Sekunderna innan katastrofen...
{inlägget innehåller adlinks}
Jag har, efter ca 20 år, faktiskt sumpat den trötta ostsmörgåsen till frukost och börjat med smoothie! Gott och en mycket "lättare" känsla i magen med lite kallt och fräscht direkt på morgonen. Det bästa är att den är klar på nolltid (för en sjusovare
som vill snooza in i det längsta).
Igår var Millpill ledig från förskolan så jag tänkte lyxa lite och mixade iordning ett varsitt glas åt mig och Milton, för att sedan sätta oss ute på soldäcket och lapa i oss den lilla solen som tittade fram.
Vi skålade och skulle precis sippa i oss första slurpen i sugröret när solen försvinner bakom molnen. Vi såg isbjörnan och fick vända tillbaka in mot inglasade altanen.
Två sekunder efter att jag knäpper denna, sista bild (när jag såg att mina brallor matchade smoothien så tjusigt, he-he) så kommer Milton tillbaka ut på soldäcket....
"Mamma jag har spillt..."
Det hade han. Heeela smoothieglaset i vår vita schäslong........
Prisa vanish! Måste erkänna att jag provade med våtservetter först, de brukar bannemig ha en tendens till att få bort allt. Men hallon och jordgubbsstänk blev en alldeles för tuff utmaning.
Men alltså denna spill-fas han är inne i just nu. Nu nådde den liksom droppen efter att ha torkat säkert 10 mjölkglas från köksgolvet tidigare under veckan.
Soffan blev iallafall vit, efter många om och men. Vi hann ju att mysa i några härliga minuter i solen, men nästa gång skålar vi nog i pipmuggar.
Vi har en liknande variant som denna, jättesmidig med medtagbar flaska och lock, som man mixar direkt i (prima om man har små "söliga" barn som jag ;))
Finns att köpa för typ noll och ingenting här.
För evigt mina
Jag gillar inredningsdetaljer som betyder lite extra och inte bara är snygga, antingen något ärvt eller någon grej som man köpt när man var på någon resa eller fotografier, det gör ju liksom hemmet till vårt hem, min familjs
hem och inte bara ett hem som kan vara hämtat från vilken inredningskatalog som helst.
Denna fina bild är en ny favoritdetalj i vårt hem, en inredningsdetalj med ett motiv som är det finnaste man kan ha!
Det är en tjock glasskiva med favoritbilden tryckt på.
Och så fin marmorerad fot i sten, som finns i fler färger och utförande. Jag tyckte att dekalen med "för evigt min" gjorde sig så fint till den här bilden, för det är ju precis så, förevigt hans syster och hennes bror, och förevigt mina!
I samarbete med för evigt min så får du 25% på ett köp med rabattkoden "femxvillagrabo".
Finaste gåvan att ge till blivande föräldrar (dessa tavlor med ultraljudsbilder är så fina!) eller en fin gåva till sig själv, ett vackert sätt att spara favoritfotot kanske från bröllopsdagen, på någon som är saknad, på din kärlek
eller från en resa.
Varma kramar
När jag satt på sovrumsgolvet för att rigga kameran eftersom jag ville ta en bild med självutlösaren på nya kameran i spegeln så kommer plötsligt två långa armar och slänger sig kring min hals. Min stora kille, på riktigt stora kille. Kan inte
fatta att han blir 4 år i sommar.
Han blev så galet stor när lillasyster kom till världen och då växte även hans omtänksamhet fram något enormt. När jag står och är mitt i matlagningen och Nellsan har tröttnat på att sitta i gåstolen och gnäller lite så är han snabbt där, avbryter
pusselbyggandet eller brandkårsutryckningen som han leker, för att krama på henne, visa henne en leksak och underhåller henne tills jag har tid och kommer för att ta upp henne, helt utan att jag bett honom.
Han är ofta mån om att hon ska vara med, när han leker med något så skuver han fram henne i stolen så att hon ska se honom. Han vill gärna hjälpa till, med allt och speciellt när han märker att jag har lite bekymmer, att det är tungt eller
något går fel.
"Jag kan hjälpa dig mamma"
Jag hoppas att hans stora hjärta och omtänksamhet bara fortsätter att växa ikapp med honom, vår fina kille ♡
Äpplet faller inte långt
Man brukar säga att barn inte gör som man säger, utan de gör som man själv gör. Milton var ett bra exempel på detta förra veckan när han plötsligt tog över mammas roll som fotograf, mitt i bullfikat.
Han hittade snabbt rätt knapp för att få till en bild och visste såklart att man var tvungen att kika i hålet för att se hur bilden skulle bli, nog har han granskat sin mor noga när hon fotat allt i sin omgivning.
Älskar hans foto-pose!
Naturbegåvning!
Det var ett nöje att gå igenom kameran efter att den varit i Miltons händer. Många var ett enda stort blurr såklart, men många bilder förvåndade mig faktiskt! Kolla bara in dessa! Ni ser ju vem som ska få fota mammas profilbilder hädanefter,
haha!
Lite snett och charmigt!
Och en bulle fastnade på bild! Kanske ska starta en bakblogg åt Milton? Skämtåsido, men låna kameran ska han absolut få göra flera gånger. Måste försöka få tag på en leksakskamera i julklapp, tror det skulle bli en succé!
Smoothie making med kåpor och dubbdubb
En liten smoothie-verkstad! Äntligen fick han göra sin smoothie, precis som på hans favvoprogram: Bing. Vi passade även på att göra egen glass av smoothien, gott på gott liksom!
Lite dubbdubbar (Miltons namn på jordgubbar) hallon och andra frukter. Tänkte lägga ut receptet i ett eget inlägg.
Vi fick hämta hörselkåporna! Jisses vilket oljud en mixer kan göra. Men vad gör väl det när man kan ha lite musikkrysset i öronen medans man mixar lite, tyckte Mille, som hade radiokåporna!
Dags för upphällning och avsmakning såklart!
Och efter någon timme i frysen kunde även glassarna smakas av. Det blev en hit, bland både den lilla och stora gossen i familjen!
Jag ringlade över lite choklad på glassarna också, supergott!
Projekt minihus
Projekt lekstuga, steg ett, jämna till marken. Byggherren Mille.
Insidan av lekstugan, under process. Kan ju säga att loftet verkar bli en riktig succé!
Vi är i full gång med projekt lekstuga! Milton fick en lekstuga i 3årspresent. Nu är stugan monterad och på plats, och väldigt väldigt snart färdig, bara tak, smådetaljer och lite målning kvar.
Som krona på verket när allt står klart ska vi spika fast en fin aluminiumskylt med husnamnet "Lilla Villa Gråbo" på såklart. Skylten är beställd från skyltmax.se och där kan man designa sin egna skylt hur lätt som helst med
ett stort utbud av olika material, färger, typsnitt mm för att få det precis som man själv önskar!
Party like batman
Vi har snart en treåring här hemma och vi tjuvstartade kalasandet redan denna helg. Milton har själv varit med och bestämt temat!
Batman-saft smakar lite bättre än all annan saft har jag hört! Det är Jacks mormor som kokar den, ni vet som bamses farmor, som gör dunderhonungen.
Lägg extra märke till batman-kakorna i det nedre högra hörnet, de har min kära man kämpat med och fixat så fint, för att kombinera två av Milles favoriter till hans stora dag: batman och choklad.
En nöjd kille somnade ovaggad ikväll. Bland annat en sopbil, radiobil och tonvis med lego rikare. Herregud, jag har en son här hemma som leker med lego! Han låg ju nyss och sprattlade i babygymmet..♡
