Autumn dressed up in gold
Med hösten kommer lugnet, det får vi fortsätta att påminna oss om den här hösten. Mantrat kändes lite halvt ironiskt först med tanke på bollandet att plugg, jobb, småbarnslivet, lite mer jobb och sen jobb, som vi inledde sensommaren med. Men så kom denna helg. Precis i rättan tid. Friskluft, kravlöst och med en höstapalett utan dess like!
I fredags tog vi oss uppför slalombacken för vidare vandring uppe på fjället.
Efter en välförtjänt we-made-it-to-the-top-fika tog vi fart mot stensjön och gjorde oss ett eget Fjälltorn i sten. Det fanns de som kunde vunnit arkitektpris för sina torn, med övergående broar mellan olika torn, men vi höll oss till ett tradiotionellt.
Som hämtat från ett omslag på ett friluftslivsmagasin. Vandrarna Jack, Minelleskling och vovov.
1, 2, 3, GRISFIS! Om det var den äldsta pojken eller yngstas förslag på fotofras minns jag inte riktigt. Kanske mest troligt den lilla med munnen full av lördagsgodis. Älskar detta teamet så in i norden ♥
En av Miltons stora höjdpunkter denna helg. Hans storslagna premiär i sittliften! Han skrattade högt och ögonen glittrade! Jack och Minelle sprang nedanför oss hela vägen ner och Milton ropade mellan skratten "fortare pappa, vi hinner ju före!"
Så fint att få uppleva dessa små sakerna i livet som kan vara rena rama nöjesfältet för en 5åring.
...Och som att hitta små skatter i form av blåbär i helt otrampad mark mitt på fjället.
Hösten i sin allra finaste kostym. När alla färgstarka blad fortfarande bäddar in träden. Fjällmiljön blir nog inte mer magisk än denna tiden på året.
Igår på promenaden så var det ett täcke med dimma som lagt sig över skogen, så fint. Dimma, vatten, eldiga höstfäger = drömmigt och sagolikt.
Tack september och mitt team Rosö för denna vackra helg och paus i vardagen ♥
”Vi tar över härifrån, mamma”
Jag köpte tulpanlökar på helgens torgmarknad nere på stan. Har ångrat mig varenda vår hitills för att jag inte har något tidigt blommande vårtecken i rabatterna. Man vill ju liksom njuta av det så tidigt som möjligt.
Ett av ställena jag satte lökarna på var i rabatten vid verandan. Då får jag njuta av krispiga tulpaner varje gång jag kommer hem till våren. Kanske ett av världens bästa välkomnande.
Men så hann jag inte så mycket längre, förns de här två stod vinglandes över de hål jag grävt fram för lökarna
"Mamma får jag lägga ner lökarna? Jag vet att den spetsiga sidan ska vara upp, för där kommer blomman sen"
Eeeh, ja, jaha, ja men visst!
Minelle tar ju snabbt efter alla brorsans påhitt (jo tack, både de bra och de lite sämre påhitten..) och började kasta ner lökar i hålen även hon.
Så trampade de vidare till nästa rabatt, grävde hål och lade ner llökar även där.
Jag blir ju glad av det jag ser och njuter varje minut. Dels att de ser och lär men att de också så gärna vill vara med. Oavsett vad vi gör. Strax innan hade de hjälpt Jack att klippa ner en buske. Tänk att de tycker att världen är spännande och rolig,
även när det bara handlar om att klippa ner några torra grenar.
Tänk när vi nu till våren får plocka in en bukett av Milton & Minelles odlade tulpaner. Längtar.
Vi är är i mål! Det firar vi med... inlåsning!
Vi har haft fina byggkvällar. Den låga kvällssolen har hjälpt oss komma i mål med bygget. Och jag skriver oss som i vi, jag och Jack, då jag fått många förvånande "Jaha, är du också med och bygger?".
Yes, det är så vi alltid gör här hemma, vi planerar, bygger och renoverar tillsammans. Det är lika mycket jag som skruvat takstolar, målat och hamrat som Jack.
Och dessa, de två pardörrarna som jag stolt både skissat upp och snickrat helt själv när Jack var på jobbet. Jack har inte lagt ett enda finger på dessa, mer än när han höll i handtagen och gångjärnen när jag skulle skruva fast de
(så okejdå, även denna har vi faktiskt gjort tillsammans ;))
Vi åkte och köpte en annan dörr i början av sommaren (blocketfynd) men den kändes alldeles för klumpig när vi väl skulle sätta den på plats, så då bestämde vi oss för att bygga pardörrar av två gamla fönster istället.
...Vilken gjorde sig så mycket bättre! Mer fönster och mer utsikt över vattnet (ytterliggare mer efter att vi gallrat ur häcken lite)
Dessa vackra beslag!
Så var det de fina skjutreglarna. "Ska jag skruva dit en varsin på båda dörrarna?" Frågade jag Jack. Och ja, det blev finast tyckte vi båda.
När Jack & Milton for iväg till gammelmormor en sväng på eftermiddagen så gick jag & Minelle in för att mysa en stund i växthuset. Minelle strosar runt medans jag sitter i gungstolen, så tar hon tag i ena dörren och smäller igen!
"Klick!"
Skjutregeln har fallit ner i spärren. Så där inne satt vi, inlåsta i vårt växthus. Haha.
Det gick ju inte direkt någon nöd på oss och grabbarna kom hem igen efter en stund. Men en skjutregel får nog skruvas bort, eller iallafall fästas på insidan. Så man kan öppna och låsa både ut & inifrån.
Det är lite småfix kvar, några fler plankor ska upp på insidan för att få matchande innerväggar överallt, samt lite målning kring fönstren och fortsätta lägga stenraden runt hela växthuset.
Fynd från Jacks sida av släkten. Gungstolen har hans gammelmorfar byggt och skrivbordet räddade vi för några veckor sedan, av en släkting som annars skulle kasta det på tippen. Vid skrivbordet ska jag tillbringa många jobbtimmar i höst har jag tänkt,
och i gungstolen många glass-fika med barnen och Jack, längtar!
Så här är det, vårt växthus. Som vi byggt från grunden. I slutet av juni tog vi första spadtaget och sakta men säkert har vi måttat, sågat, hamrat, skruvat, målat och blivit färdiga!
Ni hittar alla inlägg från bygger i kategorin "växthus".
Jag har börjat inreda det lite smått även fast några plankor till ska upp där inne. Men ni vet, det kliar ju i fingrarna.
Plcokade en liten trädgårdsbukett igårkväll som fick inta plats i fönstret. Så gulligt med en liten fönsterbräda att pryda.
Så imorse slogs jag av en ljuvlig doft av luktärt när jag öppnade dörrarna till växthuset!
Så är det detdär med namnet. Vi har ju Villa Gråbo (vårt bostadshus) Mini Gråbo (lekstugan) och växthuset. Ja, även det måste få ett eget smeknamn, frågan är bara vad... Gröna Gråbo är hitills toppförslaget.
På skarnet runt om har vi tänkt placera lite växter i krukor och någon vattenkanna.
Golvet ska vi ta oss an nästa år, eftersom vi inte riktigt bestämt oss för vad vi vill ha.
Vi har tänkt duka upp långbord, hänga ljusslingor i taket och styra upp kräftskiva i växthuset innan sommaren är slut, som en liten invigning av bygget. Så mysigt, men nu ska jag hå ut och fortsätta lägga stenranden kring växthuset!
Ha en fortsatt fin torsdag!
It’s all about the details
Jag älskar detaljer. Alltid det jag fastnar för, om det så är en volangkant på en jacka, en blomformad nit på en pinnstol eller en vacker mässingkrok. Därför är det oftast detaljer jag ser framför mig som en vision när vi renoverar här hemma.
Dessa, som jag fick hem i brevlådan häromdagen var en av drömbilderna i huvudet, når vi bestämde oss för att bygga växthus. Vackra beslag till dörrarna. Dubbeldörrar.
Det var just därför vi ganska snabbt började fundera på annat när vi såg att den tänkta dörren var alldeles för stor och klumpig för växthuset. Nä, det ska vara dubbeldörrar, som vi tänkte från början. Med vackra handtag.
Och se nu på dessa. Antikbehandlade kläpphandtag med tillhörande skjutreglar samt gångjärn. Vackra.
Kan verkligen se framför mig hur jag med datorn i ena armen och kaffet i andra, öppnar upp dörrarna till växhuset och sätter mig där inne vid vårt caféset för att jobba, en solig höstdag med krisp i luften. Får man längta en smula, bara en liten
smula, till hösten? Om den lovar att bli fin!
Dörrarna är lite av slutfinishen på växthuset. Och lite vindskivor på det, med snickarglädje såklart, ni känner ju mig vid det här laget. Detaljer, detaljer, detaljer! Fint, finare, finast!
Taklagsfest och lite bygg-bad!
Veckorna springer iväg! Det var ett tag sen jag uppdaterade ang. bygget av vårt växthus. Veckan som gick gjorde vi ett ryck, när Jack äntligen hade semester!
Grunden vägdes in och balanserades rak, Minelle kontrollgick femtielva varv för att godkänna.
Denna bild tog jag i onsdags, när vi sprang fram och tillbaka med sågar, tumstock och vattenpass mellan skurarna. På med regnjackor och stövlar, nu finns inget dåligt byggväder bara dåliga byggkläder!
Men så vände byggvädret dagen efter! Vi gick från regnjackan till badbyxan. Halva styrkan byggde och andra halvan badade! Byggbad, har ni hört talas om det?
Tadaaa! Fönstren och sidorna har kommit upp! Tänk att jag & Jack köpte dessa fönster för en billig peng, ca 6,5år tidigare utan en aning om vad vi skulle använda de till. Nu kommer de till sin rätt. Och ja, jag har provlagt en liten stenrand
för att se hur kanten omkring kommer att se ut. Det kommer bli prima ballerina.
Så kom takstolar på plats och då vet alla att det vankas...
...Taklagsfest! Så jag och Jack skålade med varsin Cola Zero!
Jag putsade av fönstren lite snabbt mellan allt sågande och skruvande. Wow, fönsterkitt och karmar må vara lite torra och spruckna, men denna blänkande, klara och vågiga glasytan på själva fönsterrutorna. Så fina.
Endel ospröjsade rutor på ena sidan. De ska få sig lite hemmaniskrad spröjs snart.
Hela familjen har verkligen varit en del av detta bygge. Har de inte varit byggsällskap så har de varit livs levande "tving" och hållt plankorna på plats.
Egensnickrade pardörrar är på gång! Vi har använt två rutor och fölängt med reglar och skivor, de ska få lite lister, panel pch färg innan de ska sättas på plats.
En liten uppdatering av växthusbygget! Imorgon kommer troligtvis taket på plats och idag hann jag även måla halva sidan innan regnet satte stopp.
Fortsättning följer!
Vrålåk i allra finaste kostymen
Nu har vi kalasat färdigt vår älskade 2åring. Hon fick 90% presenter innehållande Pippi, eller iallafall relaterat till Pippi. Så lycklig! Den resterande "10procentarn" (jag är dålig på matte så ni får ta det här med procensatserna
med en nypa salt) är hennes nya vrålåk!
Hennes alldelles egna balanscykel, så fin!
Ordentliga däck och matchande gröna fälgar. Och med fikakorg, eller plats-för-bebis-korg. Eller båda. Det är tur dockan inte är så stor.
När hon slet upp paketet på morgonen vart hon överlycklig men efter det har ändå varit lite avvaktande, sneglat lite på den, satt ner dockan i korgen men inte aå mycket mer än så. Men så har vi haft den lutad mot väggen på verandan (jag menar
hallå, den är så fin att den funkar som inredningsdetalj!) så har vi sett att hon "i smyg" sätter sig på cykeln, med dockan i korgen. Lilla smulan.
Så när hon är redo, då packar vi ner "bebis", lite bullar, några festis och trampar oss ner ända till MiniGråbo (lekstugan 20m från huset) och tar oss en picknick. När hon är redo.
Pippikalas på Gråbo
I söndags fyllde vår älskade snutt 2 år! Så vi har kalasat hela helgen, med kalastema PIPPI LÅNGSTRUMP! Såklart!
Jordgubbstårta inspirerad av pannkakstårta, Pippiballonger, Pippimuffins och en hel del Pippi-presenter dessutom!
Vi har delat upp kalasen i många små detta år, med tanke på situationen med både "dumma bacillen" som Millpill kallar den och semestertider med när och kära på resande fot. Men Pippitema på samtliga!
En Kling till saften? Eller Klang kanske?
Egengjorda Pippi - cake topper! En självklarhet när mamma jobbar med att designa kalasdekorationer hela dagarna!
Barnens gammelmormor är världens bästa kalasfixare när det kommer till fika! Varje kalas får vi kakor och bullar som hon bakat, smakar-alltid-toppen-garanti!
Jag var lite sugen på att blanda alla mina loppade kaffeserviser, det hade känts väldigt "Pippi" med massor av udda koppar, men nu blev det dessa! Premiär för den nyaste servisen i samlingen!
Finkläder på finkalas! Miltons favvoskjorta och Minelle i sin Pippi-klänning! Tur hon fick 2 nya under helgen, så slipper vi tvätta denna varje kväll, då hon vägrat någon annan outfit de senaste 3 veckorna!
Såhär såg tårta nummer 2 ut! Tårtorna smakar precis desamma men med lite olika utseenden! Jag fick många fina DM och kommentarer för tårtan på Nell & the lions instagram och födelsedagsbarnet
själv, ja hon älskade den! Speciellt "Pippi & Dubbidubb" så den tänke jag placera på hennes rum (eventuellt i blomkrukan) efter vi har kalasat klart!
Med ponnyn på axeln
Inlägget innehåller affiliatelänkar
Så fyller hon snart två år. Denna Pippi-total-tokiga-tjej! Presenterna och temat för kalaset blev ganska givna i år. Är det något hon älskar så är det just "Pippi, Annka, Tommi, Dubbidubb och Nisson".
Något mer hon gillar är hennes lilla handväska. Det är så mysigt när hon kommer och rullar dockvagnen med ena handen och håller handväskan lite tjusigt i andra. Man kan ju aldrig få för många väskor, så det är väl klart att hon ska ha en med självaste Dubbidubben på!
Pippi-pusslet hittar ni här! (Åhlens 179:-)
Så gillar hon att plocka, pilla och dona. Smått och pilligt. Lägga hit och lägga dit. Minns ni det gamla spelet "Mix-Max" När man skulle para ihop männsikor från olika yrken, deras huvud, kropp och ben? Detta är Pippi-versionen i trä, fast utan spelregler, man gör lite precis som man vill.
Så får hon dessutom ett litet Legoset, en ny Pippidocka samt en lite större present, som jag tänkte visa er i ett eget inlägg här inne.
Imorgon går första kalaset av stapeln! Då ska vi duka med Pippi-ballonger, Pippi-cupcakes, Pippi-tårta osv. Ska bli så roligt att få ge henne ett kalas som hon själv älskar, som en 2-årings Pippi-dröm!
Nyföretagare 2020
Det blir ett litet skrytigt inlägg här inne idag. Det måste ju få bli så ibland när man är lite extra stolt. Jag har nämligen fått stipendium! Företagarna i Filipstad gav mig deras stipendium för nyföretagare 2020. Wow, vilken ära!
Den fina blombuketten fick jag av mina svärföräldrar, som ville gratta mig lite extra. Visst är de fina! Både svärisarna & blommorna!
Stipendiumet innebär äran samt 5000kr som jag tror att jag bl.a kommer använda till ett nytt objektiv som jag länge suktat efter (använder ju min kamera i företaget varje dag till bl.a produktfoton). Själva diplomet kommer
delas ut till mig i September, då jag ska få besöka Företagarna i Filipstad för att berätta lite mer om mitt företag, Nell & the lion.
Jag är så tacksam, i september firar jag 1år med Nell & the lion och jag har fått sån fin respons från flera håll under detta år. Jag har redan fått många "stammisar" som inte bara beställt av mig en, två tre gånger utan fem, sex, sju gånger! Kan
ni förstå?! Det är verkligen ett kvitto på att folk är nöjda med det de får hem när de beställer. Tänk att mina prylar pryder hemmen runt om i olika delar av Sverige (samt även Norge och Finland!) klart man blir lite stolt.
Så får man nu detta, mitt Nell & the lion får stipendium för "en proffsig webbsida och affärsplan och spännande affärsidé!" Så himla roligt!
Att anlägga en stenentré & väthusuppdatering no.2
Så var det dags att få ordning på entrén! Vi hade ju ett gäng gatsten hemma, så jag tänkte visa hur vi gjort för att få till en liten dörrmatta i sten, eller såkallad stenentré!
Det är första gången vi någonsin gör detta så om det är "det rätta sättet", ni vet enligt regelbok och certifikat, nä antagligen inte, men det blev toppenbra!
Så här kommer våran lilla guide:
Först grävde vi ur halvmånen ur gräsmattan, den form vi önskade ha på entrén. Vi grävde gropen snäppet djupare än marken runt om, för att sedan fylla på med lite grövre sandmaterial.
Sen började pusslandet! Det grova sandunderlaget gjorde det möjligt att flytta runt och borra ner stenarna lite, för att få de på plats och för att få ungefärlig samma höjd på de.
När vi var nöjda med stenpusslet så fyllde vi på med ytterligare lite grövre sand, för att få lite stadga kring stenarna. Men fyllde inte upp springorna helt...
...för sen var det dags för lite mer finkornig sand som lättare tränger ner i varje liten springa och får stenarna att ligga still. Vi lät ett lager av överflödig sand ligga över natten, så kom det lite regn på som gjorde att det trängde
ner ytterligare (regnar det inte så kan man själv vattna lite på).
Så drog vi en sista svängom med kvasten över stenarna, för att få ner det allra sista i springorna. Voliá! Vår alldeles egna hemmapusslade stenentré!
Så har vi även blivit med dörr! En gammal och tjusig liten skatt vi fyndade för ynka kronor. Jag älskart.
Kommer ju bli urtjusigt detta! Tänk vad lite virke, handkraft och färg kommer göra detta till en braksuccé, det är iallafall vad jag ser framför mig. Och vi brukar ju vara ett himlans bra team när vi går mot samma mål, jag och min byggherre
aka man.
På stora byggen brukar man slå upp baracker till byggarbetarna, här har vi istället dragit fram vår fikabänk som vi vanligtvis har i skogen här hemma. Men nu får den agera byggbänk, för både små åskådare (2åringen & 5åringen som vill vara med på alla
påhitt här hemma), fikapausbänk, tid för-snabb-skiss-när-vi-försöker-förklara-vad-vi-tänker-för-vinkel-hit-och-dit-bänk samt såga-till-en-bit-bänken.
Fortsättning följer....
Troll högt & lågt
Igår tog vi en liten kvällstripp till Trollstigen i Lesjöfors. Lika mysigt varje gång.
Barnen fascinerans av alla smygande troll i skogen och föräldrarna beundrar hantverket och fantasin. En liten extra guldstjärna till den eldsjäl som skapar detta guldkorn för småttingar (och storingar också då).
Jag tror att slingan runt är ca 3km och Milton skuttar fram som en fjäder, utan en tanke på att halva biten är ganska brant uppförsbacke. Vem har tid att tänka på sånt trams när man har skogen full av troll att utforska?! Så finns det ju tjusiga bänkar
att vila rumpan och ben på, efter stigarna.
Man får hålla koll både högt och lågt. Det kan lika gärna vara en flugsvampsmålad sten men trampar på, eller en träuggla som spejar i en trätopp.
Eller en nyckelpiga storlek större på trädstammen!
Uppe på toppen ska man skriva en liten hälsning i gästboken, det är givet. Eller måla en litet konstverk, som Minelle.
Dörrar på glänt och vänliga troll.
Tittut!
Så fina och välgjorda små timmerhus till många av trollen. Med isolerande mosstak.
"Här använder trollen kikaren för att kolla på hemmamatcher"
Vårat egna lilla troll! ♡
Alltid värt ett besök, varje sommar, vår och höst! Nu hade det tillkommit några nya troll sen sist vi gick. En mysig och alldles lagom tripp för barnfamiljer.
Sommarpärlor
En av sommarens pärlor. Att ge sig ut på kvällstur i båten.
Kanske inte jätteofta fiskelycka men desto mer livskvalité och lycka över lugnet som lite bris på sjön kan ge.
"Kanske vi fångar en bläckfisk? Eller en haj?" Önskar Milton.
Barn i flytväst eller badräkt är det allra sockersötaste ett öga kan skåda. Och när det kommer en dos syskonkärlek så blir det lite extra socker strösslat! Gull!
Nu är det fler dagar sen sist, regnet har faktiskt hindrat oss. Dessa bilder är från midsommardagen, därför är midsommarstången och fikakorgen medpackad. Fast de är klart, vem försöker jag lura? klart fikakorgen är med oss varje gång, haha.
Sommarlovstripp till pelargonhavet
Sommarlovsutflykter. Idag i sin allra bästa sort. Att jag är galen i pelargoner är ingen nyhet och efter besöket på Pelargonmuséum i Kristinehamn idag så blev jag inte mindre galen i pelargoner om man säger så.
Kolla bara på detta. Som ett hav av fluffiga moln i rosaröda toner. Tänk att en sort finns i så många olika färger, former och varianter. Lurviga. Spretiga.Spetsiga. Skira.
Detta var en av mina favoriter. Rospelargonen. Fanns också i mängder av färger. Vem föredrar inte en blandning av pelagron och ros? Perfect match.
Gulliga växthus. Ser ni en skymt av en till som njöt av omgivningen?....
Millpill. "Kom kom mamma! Lukta på den! Och känn på den och titta på den! Den va väl fin mamma? Åh titta på den här färgen mamma!"
Bland pelargonerna trängs en gammal kamin. Bra tjusig den också.
Och denna! Någon som både jag och Jack fäste ögonen på snabbt. Så den fick följa med oss hem. En äppelblom pelargon, med ljusspräckliga blad.
Försäljning fanns både på utsidan och i flera olika växthus. Milton luktade sig fram och grappade tag i sin favoritpelargon av de alla! Colapelargonen!
När man klappade lite försiktigt på bladen så doftade fingrarna cola! Helfestligt ju!
Här en en mårbacka 2.0. Samma ljuva rosa men i tulpanform! Så ljuvliga. Om den fick följa med hem? Ja men självklart!
Efter lite pelargonshopping tar vi sikte mot.... FIKA!
En fika bland pellisarna och lite rosor. Sån mysig trip med mina hjärtan. Har ni vägarna förbi Kristinehamn så rekommenderar jag varmt Niklasdam trädgård! Varning för pelargonfeber!
Gråbo i sommarskrud
Idag är andra dagen utan kvällsrundan i trädgården med vattenkannan i hand. Naturen har liksom skött sitt. Men jag saknar det redan. Man kommer in i rutiner så snabbt att man liksom glömmer av allt det andra, som att dagar kan vara regniga och kalla?! Jag hade precis vant mig klädkod bikini, minst en svalkande glass om dagen, 2 rundor om dagen med vattkannan för att inte låta de stackars rosorna torka ut i värmen. Och nu, blev det höstvibb av hela vädret.
Men trädgården mår bra. Ska vi vara ärliga och icke-själviska en stund så behövdes det ju en skvätt vatten (läs regn i mängder), för att inte återuppleva skogsbränder alá sommar 2018. Och ta en titt på rosorna vid vårt soldäck. Ja med jisses. Så vacker att man smäller av en smula.
Den är så tacksam. Vi planterade dessa för bara två somrar sedan och växer sig frodigare och frodigare för varje år. De lyser upp hela trädgården. Därför har vi 3 till av just denna sort utspridda i trädgården, alla blommar lika fint nu och förhoppningsvis ända in i oktober. Rosor, pelargoner och vallmo, livets blommor.
Och på framsidan av huset doftar det smultronschersmin. Det doftar barndoms-somrar hos mormor & morfar. De hade alltid smultronschersmin. Min farmor var ett geni som planterade denna buske på framsidan för måååånga år sedan när de bodde här. För att sitta och fika på verandan med vindbrisar med doft av smulton, ja det är svårslaget.
Så, nu har moderjord gett naturen en skvätt vatten och blommorna bäddar in hela gården så vackert, nu återgår vi till sommarvärmen och klädkod bikini igen, tack!
Plats för fika och gurkor...
Idag tog vi första spadtaget till vad som kommer bli ett växthus! Med lite gamla fönster & färg ska vi försöka trolla fram ett mysigt växthus i trädgården.
Dessa fönster köpte jag av en väninna för många många år sedan och tänk att jag visste väl att de skulle komma till användning, trots att jag inte visste exakt till vad just då. Vi har skruvat av beslagen på allesammans och gjort
de redo för att agera hus!
Vi började att mäta upp, lägga fönster, regel, fönster, regel, mäta lite till och sedan sätta dit lite rep, för att få en känsla för hur stort det kommer bli. Tror det blir alldeles sådär perfekt lagom. Plats för fika, plats för tidningsläsning med
en kopp kaffe och plats för växter att trivas och gro.
"Skulle det inte vara tjusigt med en liten dörrmatta av sten?"
Tur för oss att vi funkar lite lika som Petson, med lite bra och ha saker i alla uthus. Klart att vi hade lite gatustenar liggande i ena boden här hemma!
På kvällsrundan i trägdården, med vattkannan i ena handen knäppte jag denna bild. Växthus-bygget dag 1. Mätt ut, grävt ur och fått dit skarn som grund. Bra jobbat i värmen Team Gråbo! Alla var med, såklart. Barnen tyckte helt klart att
lasta skarn-delen var allra roligast. Som att jobba i guldgruva.
Alltid med mig
Jag har så länge velat göra en tatuering som symboliserar mina barn. Men, om jag skulle klämma in ett mellannamn mellan mina två Anneli & Linnéa så vore det "fröken beslutsångest"...
Men nu äntligen sitter dom där på min arm. Denna tatuering var jag påväg att göra redan strax efter att Minelle kommit till världen men avråddes då eftersom jag ammade. Så nu, snart 2 år senare tänkte jag att eftersom jag fortfarande håller kvar vid just denna idé så vill jag ha den nu, omedelbums!
Den blev så fin. Mina två Rosö-ingar som ett armband, alltid med mig. På själken av en ros, såklart.
När det kom till typsnitt så blev det dock för mycket, puuuh en sån djungel för fröken beslutsångest! Så jag googlade fram kursiva typsnitt så fick Milton peka på den han gillade mest. Väldigt god smak min fyraåring. Nu är den snart läkt och jag är så nöjd ♡
Skogsidyll med finfika
Varje år när vi firat vår bröllopsdag så har vi packat fikakorgen och promenerat bort till "vår" sten, samma sten som vi förlovade oss på, som vi fikar på varje år på allahjärtansdag och som vi tog våra bröllopsbilder vid. I år har badgästerna fullkomligt stormat till sjön (som ligger strax nedanför vårt hus) och så även den stenen. Men vi gör oss inte omöjliga såklart, så vi stånkade ner både vagn, picknick och barn bredvid vägen och vidare ner i skogen på en plats strax bredvid stenen. En urmysig och nyfunnen skogsidyll, med plats för många fikastunder framöver i sommar.
Det här snackar jag "firande alá sommar deluxe". Strålande sol, skog, tyst och stilla, blänkande vågor från sjön och jordgubbar. Toppat med vårt bröllops-sigill som jag avbildat som en caketopper. Den prydde både våra bröllopsinbjudningar och dekorationer på bröllopet. Och så nu även vår firar-fika.
Ett stenkast bort bor vi. Förstå vilka fina platser vi har alldeles runt husknuten. Åh. Det fina med den gamla järnvägen (som går längs med sjön)och miljön kring är att den är lika fin året om. De eldröda färgerna på hösten, de vita inbäddade träden på vintern och ja, våren vet ni ju, när allt vaknar till liv. Då är allt vackert.
Laxrosa och sammetsröda
Kan det vara så att bröllopsdags-buketten blir vackrare och vackrare för varje nytt år man firar? Jag tror nästan det. För när Jack kom hem från jobbet idag så mötte han mig på verandan med detta ljuva fång av favoriter.
Vi firar tre år som Herr & Fru idag. Och visst är det väl häftigt, att efter snart 14 år tillsammans så är han fortfarande den finaste jag sett, både till utseende och insida. Och ja, även den mest knasiga. Det är nog den allra bästa kombinationen i ett kärleksförhållande. Fin och en gnutta knas.
Ni vet, den klyshiga men ack så sanna "populär-skärbräde-tavlan-i-köket: recept på kärlek, 1 dl skratt, 3 matskedar humor, 2 teskedar bla bla..." Bara det att jag tror att varje förhållande har sitt egna recept, sin egna skärbräda. Vi har lyckats blanda ihop en otroligt lyckad smet, well done honey! (vet att du läser detta ;)
Titta en gång på denna färgkombon! Se på de laxrosa rosorna tillsammans med de sammetsröda, iiiiih så vackra! Och de smygande pionerna sakta på ingång, wow. Tjejerna på Filipstads blomsterhandel är så duktiga på att binda buketter. Denna toppade verkligen allesammans från de 14åren ♡
Midsommar med femkamp och musfällor...
Wow, vilken underbar midsommarhelg!
En midsommarafton med middag under bar och knottfri himmel, bara det är ju succé!
Ni kanske minns midsommardrömmen till klänning som jag skrev om i tidigare inlägg. Det var inte helt smärtfritt som vi fick på henne den. Hon tog klänningen, gick raka vägen ut på verandan och slängde den i skarngången, haha jisses! Nikita (gudmor) försökte lura i henne att de skulle busa med mamma och pappa och sätta på klänningen i smyg, såna påhitt som barn alltid brukar haka på, men icke! Klänningen hörde hemma ute på skarnet tyckte Nells.
Tripp, trapp, trullen ♡
Men som ni ser, klänningen kom ju på tillslut. Med första pris i parenting mutade vi såklart med glass, och vi illa kvickt satte på den medans hon var inne i glassätandet och sen var den inte så hemsk ändå den där blommiga marängen. Vi får väl se om den är godkänd till nästa firardag, nämligen den stora 2 årsdagen i mitten av Juli... ja vi får väl se som sagt. Milton hade valt sin skjorta helt själv dagen till ära så påklädnad helt frivillig, men med en glass-skjorta är det ju rätt självklart!
Bästa Titti (aka. Nikita, båda barnen har gett henne namnet Titti innan de rätta bokstäverna hamnat rätt i munnen) hann slänga ihop en liten inblakad fläta mellan glassätande och påklädning.
Upptäkte att jag inte dokumenterade midsommarafton så mycket i bilder under dagen. Men en femkamp innehållande bland annat mästerskap i papperflygplan och tipspromenad hanns ju också med. Jack hade fixat de allra finaste priserna till alla deltagare (t.om Minelle & Milton för jobbet som rättvis domare såklart) Nikita fick precis vad hon behövde, 4 musfällor och en ryggkliare, för vem hade inte blivit snäppet lyckligare med sådana i sina ägor?
Som en sommardröm...
När jag var liten så läste mamma och pappa en bok. Femtioelva gånger, varje kväll, på ett ungefär. De har återberättat hur de kunde boken utantill och "läste den" ofta i mörkret. Det var rim, och min pappa avskyr rim, men vad gör man inte för
sina barn?
"Olivias nya klänning." Kort och gott handlar om en flicka som så gärna vill anväda sin nya finklänning trots att mamma säger att hon ska vänta, så går hon ut och plockar blommor i den och får massa fläckar på den....
Olivia somnar ledsen men mamma överraskar henne genom att brodera små blommor på klänningen och hänger dene på stolen så Olivia ser den när hon vaknar... ser ni vart jag vill komma?
Ja , man kan tro att Minelle har busat och fläckat ner en klänning igen (det är vardag här hemma) men inte denna gång. När jag såg denna sommardröm till blåsa så var det Olivias klänning som dök upp i tankarna.
Minelles midommarklänning. Med broderade blommor. Hjärtat skuttar till. Nästan gråtvacker.
Vi får väl se vad pinglan själv säger när hon ska klä sig imorgon, det är nämligen bara Pippiklänningen som gäller nu. Och "bezz" (keps)... köpte en så fin solhatt till henne i början av sommaren. Så fort jag kommer med den skriker hon
"NEJ!" Springer fram, drar den ur händerna på mig, lägger på marken och sparkar på den. Den egna viljan finns där, minst sagt. Inte nådigt. Så jag låter henne få ha sin bezz helt enkelt.
Det hon däremot mottog väldigt glatt var dessa glajjor som jag & Jack sa samtidigt i kör när vi såg "de där skriker det Minelle om" och japp, hon älskar de, likt den primadonnan hon är. Haha, skruttan, så mycket skratt och gråa hår hon hunnit
ge oss på dessa två år ♡
