Som en sommardröm...
När jag var liten så läste mamma och pappa en bok. Femtioelva gånger, varje kväll, på ett ungefär. De har återberättat hur de kunde boken utantill och "läste den" ofta i mörkret. Det var rim, och min pappa avskyr rim, men vad gör man inte för
sina barn?
"Olivias nya klänning." Kort och gott handlar om en flicka som så gärna vill anväda sin nya finklänning trots att mamma säger att hon ska vänta, så går hon ut och plockar blommor i den och får massa fläckar på den....
Olivia somnar ledsen men mamma överraskar henne genom att brodera små blommor på klänningen och hänger dene på stolen så Olivia ser den när hon vaknar... ser ni vart jag vill komma?
Ja , man kan tro att Minelle har busat och fläckat ner en klänning igen (det är vardag här hemma) men inte denna gång. När jag såg denna sommardröm till blåsa så var det Olivias klänning som dök upp i tankarna.
Minelles midommarklänning. Med broderade blommor. Hjärtat skuttar till. Nästan gråtvacker.
Vi får väl se vad pinglan själv säger när hon ska klä sig imorgon, det är nämligen bara Pippiklänningen som gäller nu. Och "bezz" (keps)... köpte en så fin solhatt till henne i början av sommaren. Så fort jag kommer med den skriker hon
"NEJ!" Springer fram, drar den ur händerna på mig, lägger på marken och sparkar på den. Den egna viljan finns där, minst sagt. Inte nådigt. Så jag låter henne få ha sin bezz helt enkelt.
Det hon däremot mottog väldigt glatt var dessa glajjor som jag & Jack sa samtidigt i kör när vi såg "de där skriker det Minelle om" och japp, hon älskar de, likt den primadonnan hon är. Haha, skruttan, så mycket skratt och gråa hår hon hunnit
ge oss på dessa två år ♡
Kommentarer
Trackback
