Änglar med spindelfobi?
Mycket mycket händer i vår 4årings lilla kropp och knopp just nu. Det märks att han är inne i en riktig växtsprurt, både på längden och mentalt. Han snappar upp mycket och kommer med många funderingar. I förrgår kväll låg vi inne i hans säng och skulle somna för kvällen, lamporna är släckta sen länge och jag trodde nästan att han hade somnat, tills han viskar lite tyst..
-Mamma.... är dinousarier rädda för spindlar, eller äter de upp dem?
-Nä, jag tror att spindlarna och dinousarierna var kompisar svarar jag och försöker snabbt avsluta vad jag anar kommer att bli en lång konveration.
Någon minut senare...
-Mamma, vart är dinousauriera nu?
-De är utdöda. Finns inte kvar på jorden längre.
-Men vart har de tagit vägen då?
-De hamnar i himlen, där alla som dött hamnar.
-Vart är jorden då? Vart går de i himlen?
-De går inte, de får vingar.
-Men mammaaa, skrattar han till och säger: de är ju inga fåglar.
-Nej, de blir änglar, som alla som försvinner från jordlivet kallas, och får änglavingar.
-Jaha, nu sover vi mamma, kom så kramas vi, och snosar in i nacken på mig.
Man glömmer ju liksom bort att han bara är fyra år ibland, man glömmer ju bort att han inte vet vad en ängel är såklart, att han tror att allt som har vingar heter fågel. Eller att han inte vet om dinousarier är rädda för spindlar, fast det är klart, det vet ju inte jag heller trots att jag är 26år. Det är så kul att få följa hans resa genom livet, allt han har att upptäcka, alla roliga och ibland svårsvarade frågor han kommer att ställa, allt han har att lära och allt han lär oss. Milton, min Milton, dream big, little one ♥
Kommentarer
Dinman säger:
Fint skrivet, man blir tagen varje gång när man lyssnar på hans underbara funderingar❤️
Villa Gråbo säger:
Ja, vår älskade lill-stora pojk ❤️
Trackback
